Guldår Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet guldår

1. Auf der Maur möttes av övervägande positiv kritik. På Metacritic, som tilldelar ett normaliserat betyg utifrån recensioner från välkända kritiker, hade albumet ett medelbtyg på 62/100, baserat på 19 recensioner. Allmusics skribent Stephen Thomas Erlewine belönade albumet med tre av fem stjärnor och kommenterade att albumet hade "en viss nostalgisk charm" och att "den är lite mer sofistikerad och polerad" än hennes tidigare prestationer men tillade att albumets tema var "lite pinsamt och juvenilt". Alternative Press belönade albumet med fyra av fem stjärnor och skrev att "skivans brödföda är Auf Der Maurs rykande riff". Keith Phipps på The A.V. Club sa att "även om Auf Der Maur aldrig är anstötligt stygg finns det inget som är det minsta karakteristiskt kring det" och kallade det "Billy Corgan-inspirerad, arenaskala, gitarrdriven introspektiv misär" i sin 3/10-betygsatta recension. I en recension för BBC beskrev Matt Wicks albumet som "utmärkt" och "som the Pumpkins under deras guldår" och jämförde Auf der Maur med andra samtida kvinnliga artister såsom Shirley Manson och PJ Harvey. Blender gav en övervägande positiv recension med betyget tre av fem stjärnor, men kritiserade Auf der Maurs sångröst: "knuffad av stora gitarrer låter hennes tunna, otränade röst stundvis håglös". (källa)
2. Med sitt soloband innehållandes bland andra gitarristen Steve Vai (Whitesnake, Frank Zappa) och basisten Billy Sheehan (Mr Big) släppte han en rad skivor som sålde platina i USA: "Crazy From The Heat" från 1985 (med enbart 4 låtar, alla covers), "Eat 'Em And Smile" från 1986, "Skyscraper" från 1988 och "A lil' ain't enough" från 1991 som certifierades på guldnivå. Efter 3 års tystnad släppte Roth 1994 sin femte soloskiva "Your Filthy Little Mouth" som sålde sämre än de tidigare albumen. 1997 släppte Roth en samlingsskiva kallad "The Best", med en ny låt, "Don't Piss Me Off", och året efter en självbiografi med titeln "Crazy from the Heat" och nya albumet "DLR Band". 1999 uppträdde Roth på rockfestivaler i Europa, bland annat Sweden Rock Festival i Blekinge. Roths karriär stannade av allt mer och in på 2000-talet hade Roths stjärna dalat betydligt i jämförelse med guldåren på 80-talet. I mitten av 2000-talet gick Roth ut med nyheten att han (tillfälligt) hade lämnat musikkarriären och arbetade som sjukvårdare i New York. (källa)
3. Guldåret 2005 följdes av några tyngre år både sportsligt men framförallt ekonomiskt. 2008 lämnade Bosse Andersson sin position som klubbdirektör för att sedan återvända 2013, det blev vändningen och början på en resa tillbaka mot toppen. Tillsammans med Henrik Berggren räddade han klubbens ekonomi, en stor del i detta var spelarförsälningar man gjorde, blanda annat Michael Olunga till Kina för närmare 50 miljoner kronor, vilket slog klubbrekord, men också Felix Beijmo till Werder Bremen för 30 miljoner kronor. (källa)