Gulmåla Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet gulmåla

1. Brantenbergska huset ligger i stadsdelen Plantaget i nordöstra hörnet av kvarteret Kronan Större, med långsidan mot Hamngatan och gaveln mot Rålinsgatan (före detta Plantagegatan). Byggnadsminnet omfattar ett tvåvånings timmerhus i två våningar med gulmålad panel och skiffertäckt sadeltak. Huset står på tomten Kronan Större 8 som avstyckats från den större fastigheten Kronan Större 5, vilka tillsammans utgör byggnadsminnets skyddsområde. Fastigheten var tidigare bebyggd med ett gathus längs Plantagegatan samt gårdshus längs den västra tomtgränsen. Dessa byggnader är rivna och ersattes i slutet av 1980-talet med ett större trevånings flerbostadshus med gulmålad träpanel längs Plantagegatan hopbyggt på mitten med ett tvåvånings bostadshus i vinkel in mot gården, även detta klätt med gulmålad panel. Båda husen har tegeltäckta sadeltak. En ny gårdslänga med tegeltäckt pulpettak och gulmålad träpanel har uppförts längs den sydvästra tomtgränsen bestående av en carport närmast Hamngatan hopbyggd med en servicebyggnad med tvättstuga och pannrum för bergvärme längre in på gården. (källa)
2. Wrangels vapen och gulmålade trofékrön i trä mot Mälaren, över mittpartiet mot sjösidan och över den ett i ek snidat och gulmålat trofékrön. Båda utfördes år 1657 av den tyske träbildhuggaren Markus Hebel (död 1664). (källa)
3. Hedénska längan utgör idag en sammanhängande kvarterssida, men bestod ursprungligen av två separata timrade tvåvåningshus, uppförda under 1800-talets förra hälft. Den sammanbindande mittdelen, som är väl anpassad till den äldre empirearkitekturen, ritades 1932 av arkitekten Sigfrid Ericson. Husen är locklistpanelade och gulmålade. De båda äldre gathusen är försedda med frontespiser, medan mittpartiet är prytt med pilastrar. Knutlådor, foder och lister är vitmålade. (källa)
4. Fasaden är klädd med omväxlande liggande och stående gulmålad panel. Fönstrens överlufter är smårutsindelade liksom balkongdörr och trapphusfönster. Byggnadens bjälklag markeras med vita horisontella lister. Vindskivor och trädetaljer är vitmålade. Fönsteromfattningarna har tydlig jugenddekor och taktassarna är figursågade. Gavelröstena markeras av träsniderier. Sockeln är av fogade granitblock. Entrépartiet markeras med ett välvt och utskjutande takparti, som bärs upp av fyra stolpar med jugendstiliserade dekorationer både upp- och nedtill. Takets undersida har ett kassettak med turkosfärgade rutor. (källa)
5. Ramlösa brunnshotell, eller Stora Hotellet, ligger i Ramlösa brunnspark i Helsingborg. Byggnaden är byggd helt i trä med liggande gulmålade paneler och vitmålade byggnadsdetaljer. Det är en av Skandinaviens största träbyggnader och blev byggnadsminnesmärkt 1973. Perioden 2005–2006 genomgick byggnaden en totalrenovation invändigt, formgiven av det danska arkitektkontoret Tegnestuen Vandkusten. Hotellet fungerar numera som kontorsbyggnad. (källa)
6. Höjdpartiet där bebyggelsen ligger samlad har sedan lång tid tillbaka nyttjats av människor. De äldsta spåren är i form av gravar. Från järnåldern finns vid södra utfarten till Riksvägen (gamla E6) ett väl synligt gravfält och på höjden intill gästgiveriet finns ett par ensamliggande gravar. Troligen är dessa rester av ett större gravfält som utbrett sig över hela höjdpartiet. De tidigaste uppgifterna om gästgiveri- och tingshusfunktionerna på fastigheten Hede går tillbaka till 1663, då "Björn i Hee" fick kungliga rättigheter att starta en gästgiverirörelse. Även ting hölls vid denna tid i Hede, osäkert är dock om det var i nuvarande tingshuset eller i gästgiveriet som tinget hölls. Traditionen vill förlägga båda husens tillkomst till 1600-talet. Det nuvarande timmerhuset i två våningar är av okänd ålder, men innehåller troligen byggnadsdelar från 1700-talet. En tillbyggnad i vinkel tillkom 1847 och en pendang till denna 1929. Exteriörens nuvarande gulmålade locklistpanel kan sättas i samband med 1847 års ombyggnad. Gästgiveriet används fortfarande som restaurang. (källa)
7. Förr i tiden brukade posten i Sverige sorteras ombord på tågen i postvagnarna som därför var bemannade. Dess Littera (bokstavsbeteckning) hos Statens Järnvägar (SJ) var D, men eftersom vagnarna förutom sorteringsavdelningen i regel också hade ett godsutrymme, som användes för postsäckar, klassades de även som resgodsvagnar, och fick kombinationslitterat DF. Vagnarna var också försedda med ett gulmålat brevinkast i vagnssidan, där allmänheten kunde posta brev, som stämplades med PKP (postkupé). Sorteringen ombord hos SJ avvecklades stegvis och upphörde helt 1996, och sedan dess är postvagnarna obemannade. Förr var det också regel att postvagnar kunde framföras i persontåg medan de idag mest framförs i speciella tåg avsedda för dessa vagnar. Äldre postvagnar som var byggda för bemanning klassades som personvagnar medan de nyare postvagnarna som är byggda för att vara obemannade påminner mer om godsvagnar. Posttåg är vanligen anpassade för att köras i samma hastighet som persontåg, i Sverige max 160 km/h, medan vanliga godståg brukar ha 100 km/h som största tillåtna hastighet. I Frankrike fanns fram till 2015 TGV-tåg anpassade för post, världens snabbaste godståg med 270 km/h (se fr:TGV postal). (källa)
8. Från 1700-talets slut kallades området för Cina boställe, som då utarrenderades på livstid åt Anna Sophia Hagman, hertig Fredrik Adolfs officiella mätress. Huset ligger i slutet av tre av Kina slotts kastanjealléer. Det har en grundplan i U-form med två framskjutande flyglar mot gatan. Mittpartiet accentueras av fyra kolonner som bär en altan. Fasaderna är konstruerade i korsvirke, täckta med slät, gulmålat träpanel. Taket är täckt med svartmålad, falsad bandplåt. (källa)
9. Museet är beläget invid Slussgatan, i början av Lotsudden. På baksidan av huset ligger Vänortsparken. Själva byggnaden består av två våningar i gulmålat trä. Det uppfördes ursprungligen under 1700-talet vid Snäckviken, där Astra Zenecas anläggning idag finns. År 1863 köptes fastigheten av Lars Johan Hierta som en sommarstuga åt Wendela, hennes dotter Signe Hebbe och den gemensamma icke erkända sonen Edvard Faustman. (källa)
10. Gården består idag av mangårdsbyggnaden och en ekonomibyggnad från 1910-talet som rymmer stall, ladugård, loge och bagarstuga. Huvudbyggnadens storlek är ovanlig med tanke på åldern. Få hälsingegårdar från tidigt 1800-tal byggdes med två hela rumsrader i parallell över bägge våningsplan. Istället för de vanliga brokvistarna har man på Erik-Anders smyckat portarna med dörromfattningar, vilka var ett vanligt förekommande alternativ i Hälsinglands kustområden. Husets arkitektur anses inspirerat av klassicismen och var från början gulmålat, vilket har tolkats som ett sätt att uttrycka samhörighet med förnäma borgare och adel. Huvudbyggnadens västra gavel har än idag färre fönster eftersom den byggdes för nära dåvarande granngården för att de skulle kunna tjäna som effektiva ljusinsläpp. (källa)