Gästgiverirörelse Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet gästgiverirörelse

1. Erik Callerström avled 1850 och brodern Nils drev därefter handelshuset vidare ensam. Under 1850-talet anlade Nils Callerström en begravningsplats i köpingen, och mellan åren 1862-1865 byggdes kyrkan i Påskallavik med hjälp av ortens befolkning. År 1858 överlät Nils med vissa förbehåll pappersbruket i Emsfors, handelsrörelsen, gästgiverirörelsen rederierna och fartygen och fastigheterna i Emmekalv, Nötö, Påskallavik och Vånevik samt arrendegårdarna Skorpetorp, Glabo och Saltvik på sin son Erik Lorentz Callerström. Under de följande åren löste han ut sina syskon från rörelsen. 1873 installerades en fourdriniermaskin vid Emsfors bruk som kraftigt ökade sin kapacitet, på 1870-talet arbetade omkring 100 arbetare där. Under denna tid började även granit att brytas i Vånevik och trakterna däromkring. Erik Lorentz Callerström anlade ett frörenseri, en benkvarn och ett garveri i Påskallavik. 1888 ombildades det Callerströmska handelshuset till aktiebolag. Handelsrörelsen övertogs av Erik Lorentz son Erik Callerström. Erik Callerström dog dock 1916 och 1917 såldes den Callerströmska rörelsen till konsul Gustaf Oscar Örn. (källa)
2. Gästgiverirörelsen lades ned 1914. Även den kaférörelse som följde är nedlagd sedan många år tillbaka. (källa)
3. Han var troligen son till Johan Ullberg och bror till Magnus Ullberg Johansson. Han gifte sig med Sophia Kasselberg och var verksam som gästgivare i Hurva samtidigt som han arbetade som målare, snickare och bildhuggare. På grund av skråbestämmelserna blev han anklagad för bönhaseri och för att komma bort från anklagelsen övergav han gästgiverirörelsen. Han flyttade till Finja kyrkby i Skåne omkring 1749 där han blev en produktiv tillverkare av altartavlor, predikstolar, dopfuntar epitafium och andra inventarier till kyrkor i Skåne, Småland, Västergötland samt enstaka arbeten i Östergötland och Södermanland. Ofta ombesörjde han även målning, förgyllning och försilvring av egna eller andras arbeten. (källa)
4. Höjdpartiet där bebyggelsen ligger samlad har sedan lång tid tillbaka nyttjats av människor. De äldsta spåren är i form av gravar. Från järnåldern finns vid södra utfarten till Riksvägen (gamla E6) ett väl synligt gravfält och på höjden intill gästgiveriet finns ett par ensamliggande gravar. Troligen är dessa rester av ett större gravfält som utbrett sig över hela höjdpartiet. De tidigaste uppgifterna om gästgiveri- och tingshusfunktionerna på fastigheten Hede går tillbaka till 1663, då "Björn i Hee" fick kungliga rättigheter att starta en gästgiverirörelse. Även ting hölls vid denna tid i Hede, osäkert är dock om det var i nuvarande tingshuset eller i gästgiveriet som tinget hölls. Traditionen vill förlägga båda husens tillkomst till 1600-talet. Det nuvarande timmerhuset i två våningar är av okänd ålder, men innehåller troligen byggnadsdelar från 1700-talet. En tillbyggnad i vinkel tillkom 1847 och en pendang till denna 1929. Exteriörens nuvarande gulmålade locklistpanel kan sättas i samband med 1847 års ombyggnad. Gästgiveriet används fortfarande som restaurang. (källa)