Gårdssida Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet gårdssida

1. Fasaden karaktäriseras av omsorgsfullt utformade detaljer, gedigna materialval och symmetri. Fasadernas ytbehandling och gestaltning visar slammat tegel i olika gula och röda nyanser, som ger intryck av flera sammanbyggda huskroppar. Byggnadskroppen i längans centrum präglas av vertikala band, formgivna som enkla pilastrar och fönster gestaltade som burspråk med en tympanonliknande avslutning upptill. Här leder även en portal till gårdssidan. Enligt Stadsmuseets bedömning "bevarar anläggningen sin individuella och uttrycksfulla arkitektur och har ett högt arkitektoniskt- och miljöskapande värde.". (källa)
2. Av olika skäl, främst de stora fälten som gav utrymme för en slottsmässig gårdsanläggning med lustpark och djurgård, planerades den nya huvudgården till området Härvesta. Den gamla gården fick förfalla och byggnadsmaterial togs successivt till den nya gårdsanläggningen. Tott avled redan 1640 och det är svårt att avgöra vad som byggdes under perioden 1635-1640. Enligt de påträffade fasaddekorationer i form av ristad och målad rustikkvaderdekoration som gjordes vid restaureringen 1971 på den norra flygelns gårdssidor har Ekolsund haft en mycket anspråksfull utsmyckning i renässansstil liknande den som arkitektdynastien Pahr använde vid de kungliga vasaslotten. Denna har endast blivit bevarad i Kalmar slott (1570-tal) samt i Nyköpings slotts portbyggnad (1610-tal)- En förklaring till valet av denna på 1630-talet något föråldrade dekor är att byggherren Tott på mödernet var släkt med Vasadynastin. Redan efter 1650-talets mitt, då norra flygeln byggdes om och inreddes torde dessa utsmyckningar ha övermålats. Den bevarade vindflöjeln som nu sitter på en yngre ladugårdsbyggnad märkt A.T (Achatius Tott) 1636 har sannolikt utförts då den första byggnadsetappen var färdig. (källa)
3. Under 1800-talets andra hälft användes sprängstenen för att fylla ut det närbelägna Stora Träsket, allt medan fler tomter färdigställdes för uppförandet av det nya Östermalm. Rester av Tyskbagarbergen finns kvar inne i kvarteren längs Nybrogatan, mellan Östermalmsgatan och Valhallavägen. Dessa kvarter bebyggdes inte fullständigt förrän in på 1920-talet och grundförhållandena gjorde att gathusen fick en höjd av sex våningar, medan gårdssidorna oftast bara når tre våningars höjd. Förhållandet kan exempelvis beskådas på innergården till Nybrogatan 72. (källa)
4. Villans planritning är exceptionell, då hela husets östra sida är snedskuren, och i en än snedare vinkel mot byggnadens centralaxel står en av gårdssidorna. Till följd av de snedställda ytterväggarna blir även de inre förskjutna, i kök och serveringsrum markant men i några övriga rum endast så lätt att en viss spänning uppstår. Östbergs sofistikerade lek med villans perspektivistiska förskjutningar och dess fascinerande återverkningar på rumsbildningen påverkade bland andra arkitekterna Gunnar Morssing och Gunnar Asplund. (källa)
5. Vasatornet är uppfört av gråsten i markvåningen. Över denna finns två våningar av tegel. Mot gårdssidan har det en svagt framträdande tresidig burspråkliknande utbyggnad. Murarna är putsade och kalkade i rosarött, markvåningen i kimröksgrått. Tornet täcks av en plåtklädd, pyramidformad huv, krönt av en genombruten lanternin i gulockra med ett tornur åt vardera håll. (källa)
6. Ruuthska palatset uppfördes som packhus som så många andra byggnader i Skeppsbroraden. Mot gårdssidan syns fortfarande lastbommen över takfönstret, även gatusidans höga, mittersta vindsfönster indikerar att det användes en gång i tiden för inlastning av varor. (källa)
7. Södra paviljongen, Amsalbyggnaden, var inredd efter korridortypen med korridoren utmed gårdssidan. Det innehöll 88 rum i två våningar avsedda för 242 dibarn och 153 ammor. Det var uppdelat i fyra avdelningar som var isolerade från varandra. I varje avdelning fanns förutom amsalar även sköterskerum, tekök, klosetter och förrådsrum. De nyfödda barnen stannade i allmänhet på barnhuset till mellan fyra och fem månaders ålder varefter de placerades hos fosterföräldrar. (källa)
8. Ett gårdshus från 1883 i Kvarteret Skogen har en vanlig låg källarsockel. Storebackegatan 10-12 byggdes som en fortsättning av Repslagaregatan 1 – i samma taklisthöjd men utan landshövdingehusets hela bottenvåning. Detta berodde på en särskild inskränkande bestämmelse för denna typ av hus i 1895 års byggnadsordning. Sockeln behövde minska i höjd på grund av gatans stigning från bottenvåningen vid hörnet till en allt djupare källare. Hörnhuset vid Repslagaregatan 1 och Storebackegatan 10 har det stora gemensamma gårdsrummets nedre plan i en betydligt lägre nivå än gatunivån. Därför var 10:ans källarsockel endast "landshövdingehusmässig" på gårdssidan. Sammanfogningen i gathörnet av den äldre och den yngre byggnaden är diskret utförd – ett tornkrönt "burspråk" döljer skarven mellan sadeltaket och det brutna taket. Fasadarkitekturen ger sken av att vara gemensam. (källa)
9. Många småhus uppfördes i form av egnahemsbyggen där kommunen stod för typritningar och den enskilde själv byggde sitt hus genom självbyggeri. Dessa uppfördes normalt med 1½ våning, hade brutet tak eller sadeltak och entréerna mot gårdssidan. Olika smådetaljer skiljer de olika husen åt. En del byggnader i bland annat kvarteret Gammelsmedjan ritades av arkitekten Gustaf Pettersson mellan 1919 och 1922. År 1922 gav han ut en samling typritningar med ritningar på hus tänkta för arbetare. (källa)
10. I Hôtel Tassel bröt Horta tydligt med denna traditionella ordning. Faktum är att han byggde ett hus bestående av tre olika delar. Två ganska konventionella byggnader i tegel och natursten — ett ut mot gatan och ett på gårdssidan — som vara sammanlänkade med en stålstruktur täckt med glas. Den fungerar som den sammanbindande delen i den rumsliga sammansättningen av huset och har trappor och trappavsatser som ansluter till olika rum och våningsplan. Genom glastaket fungerar den som ett ljusgård som ger naturligt ljus i mitten av byggnaden. I denna del av huset, som även kan användas för att ta emot gäster, använde Horta alla sina färdigheter som inredare. Han designade varje liten detalj, dörrhandtag, träarbeten, paneler och fönster med målat glas, mosaikgolv och inventarier. Horta lyckades integrera den påkostade inredningen utan att maskera de allmänna arkitektoniska strukturerna. (källa)