Hälsovårdsstadga Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet hälsovårdsstadga

1. I vissa fall sträckte sig ett municipalsamhälle över en kommungräns och var då delat mellan dessa kommuner. Det kunde även förekomma fler än ett municipalsamhälle inom samma landskommun eller att ett municipalsamhälle omfattade från varandra avskilda områden inom samma landskommun. I dessa samhällen gällde efter framställan av Kungl. Maj:ts befallningshavande och beslut av Kungl. Maj:t, efter vad som ansågs påkallat med hänsyn till de lokala behoven, en eller flera av de så kallade stadsstadgorna, det vill säga 1868 års ordningsstadga, 1874 års brandstadga, 1874 års byggnadsstadga, 1874 års hälsovårdsstadgas föreskrifter för stad. Första gången detta skedde var 1875 och avsåg Höganäs bruk, som därigenom kan anses vara Sveriges första municipalsamhälle, även om detta begrepp då ännu inte införts. (källa)
2. 1 januari – En svensk hälsovårdsstadga införs och innebär bland annat att hushållsavfall ska kastas i tunnor istället för gropar. (källa)
3. Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Raus församling och för de borgerliga frågorna till Raus landskommun. Vid denna tid genomgick socknen en kraftig befolkningsökning i Råå fiskeläge och i det nya bostadsområdet Raus plantering på gränsen till Helsingborgs stad. Den täta bebyggelsen i dessa två orter gjorde att de fick status av municipalsamhälle: Råå år 1887 och Raus plantering 1904. För att kunna tillämpa en hälsovårdsstadga kring Ramlösa brunn fick även bebyggelsen där status som municipalsamhälle 1894. (källa)
4. 1 januari 1900 upphörde Kumla att vara stationssamhälle och 28 mars samma år hölls första municipalstämman. 1901 fastställdes en hälsovårdsstadga och 1910 förrättades första gången municipalfullmäktigeval. 1906 inrättades ett postkontor i Kumla, tidigare hade järnvägsstationen fungerat som sådan och 1910 uppfördes en saluhall. Redan 1896 anordnades på privat initiativ elektrisk belysning i Kumla i grosshandlare F. A. Carlssons villa. Det dröjde dock till 1908 innan allmän elektricitet anordnades i samhället. 1914-1915 byggdes Kumlas vattenledningsverk upp. (källa)
5. Inneboende hembiträden hade rätt till bostadsutrymme efter bestämmelserna i hälsovårdsstadgan om bostadsrum. Om de hade eget rum skulle det inte användas av arbetsgivaren eller andra medlemmar av dennes familj. (källa)
6. Boden låg i Överluleå socken och var från 1831 kyrkby i denna. I Överluleå landskommun inrättades den 28 februari 1896 Bodens municipalsamhälle då byggnadsstadgan började gälla i Boden. Detta följdes av brandstadgan och ordningsstadgan den 26 november 1897 och hälsovårdsstadgan den 11 mars 1898. 1919 utbröts orten ur landskommunen och bildade Bodens stad. Bebyggelsen sträckte sig efterhand även in i Överluleå landskommun som sedan 1967 tillsammans med Gunnarsbyns församling från Råneå landskommun inkorporerade i staden och orten Boden kom därefter att bara omfatta en mindre del av stadens yta. 1971 uppgick stadskommunen i Bodens kommun med orten Boden som centralort i kommunen. (källa)
7. År 1886 utnämndes han till stadsläkare i Köpenhamn och fick ansvaret för att verkställa den nya hälsovårdsstadgan för huvudstaden. Vid den hygieniska kongressen i Köpenhamn 1888 var han dess president, men 1897 blev han av hälsoskäl tvungen att lämna sin tjänst som stadsläkare. Han fortsatte dock sitt vetenskapliga arbete och publicerade 1901 en större rättsmedicinsk avhandling: Sindssygdom og strafskyld for dansk domstol. (källa)