Hårlös Synonymer Betyder Uttal

• skallig

Hur används ordet hårlös

1. Typiskt för valrossen är dess två stora betar som kan bli upp till en meter långa. Betarna består av så kallad valrosselfenben och hos vuxna individer saknar de tandemalj. Även honan har betar men vanligtvis är hanens längre. I genomsnitt är hanen 300 cm och honan 260 cm lång. Hanen väger omkring 1000 kg (maximal 1700 kg) och honan ungefär 800 kg. Valrossen ser hårlös ut, men har en kort päls. Huden är mycket tjock med en genomsnittlig tjocklek av 4 cm. Vid födseln är huden starkt rödbrun men med tiden bleks den och blir gulbrun. Fenorna är mer rörliga än hos öronlösa sälar varför valrossen bättre kan förflytta sig på marken. Liksom öronlösa sälar saknar valrossen yttre öron. (källa)
2. Aprikos (Prunus armeniaca, "Armeniskt plommon") är ett fruktträd och även namnet på frukten från trädet. Aprikosträdet blir mellan 8 och 10 meter högt. Blommorna är vita eller ljusrosa. Frukten liknar persika eller nektarin och färgen är gul till orange, ibland med röda strimmor. Ytan är mjuk och nästan hårlös. Aprikoser är stenfrukter och har en kärna. (källa)
3. Myskoxen har en kort och robust kropp med ett kraftigt skulderparti. Hannen väger 300–400 kilogram, är 2,5 meter lång och cirka 1,45 meter i mankhöjd. Honan väger 200–300 kg, är 2,30 meter lång och omkring 1,30 meter hög. Myskoxen är anpassad för att året runt leva i arktiskt klimat och trivs bara i områden där temperaturen mitt i högsommaren understiger +10 °C. Den klarar köldgrader ända ner till cirka -50 °C, även i stark blåst tack vare ett tjockt fettskikt, men framförallt beroende på den 10 cm tjocka pälsen i två lager, ull närmast kroppen och upp till 70 cm långa stickelhår utanpå. Underullen, qiviut, är starkare än fårull, har åtta gånger högre värmeisoleringsförmåga och är finare än kashmir (11 My). Både kor och tjurar bär horn. Ungdjuren har hornbasen täckt av hår, medan äldre djur har en kraftig "mittbena" – en djup, hårlös ränna som delar hornen. Bägge könen har sina horn nedåtriktade och används mot fiender och vid kamp under parningstiden. Hornen beskrivs i Nordisk Familjebok enligt följande. (källa)
4. Den ullhåriga mammuten utvecklades i Europa från en hårlös afrikansk urfader som benämns Mammuthus meridionalis som levde för ca 3 miljoner år sedan via stäppmammuten Mammuthus trogontherii som levde för 750 000 år sedan. Den europeiska mammuten (den ullhåriga) var den enda som vi vet hade den kraftiga behåring som normalt tillskrivs mammutarna. Andra kännetecken för arten var de imponerande betarna, som är mycket mer utvecklade än hos nutida elefanter och avsaknaden av de stora hängande öronen som dagens elefanter har. Närmast levande släkting är idag den asiatiska elefanten. (källa)