Hörntorn Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet hörntorn

1. Ekebyholm vandrade sedan inom släkten Oxenstierna för att hamna 1595 hos friherren Bengt Bengtsson Oxenstierna, omtalat som "Resare-Bengt" på grund av sina färder till avlägsna länder. På 1600-talets början lät han bygga dagens Ekebyholm på en udde i sjön Syningen. Han ägnade gården stort intresse, utökade arealen och skilde den från Mörbygodset. Oxenstiernas anläggning återges 1686 av Erik Dahlbergh i något idealiserad form i Sueciaverket. Dahlbergh visar ett ståtligt slott med hörntorn, en lanterninkrönt portalbyggnad och en park i renässansstil. I bakgrunden, på andra sidan Syningen skymtar huvudgården Mörby med sina tinnar och torn. (källa)
2. Platsen inramas av tre byggnader i form av Posthuset i norr, Terrasstrapporna i öster och Skånes Enskilda Banks byggnad i söder, alla i skiftande arkitektonisk stil. De två byggnaderna i norr och söder är uppförda i fyra våningar med ett monumentalt formspråk. Posthuset är uppfört i jugend med en fasad i ljusgul slätputs med en sockel och detaljer av övedsandsten. Ursprungligen hade byggnaden två plåtklädda hörntorn, som dock togs bort under en ombyggnad 1940-41, då även fönstrens utformning ändrades. Bankbyggnaden byggdes i en stil inspirerad av 1600-talsklassicism med inslag av jugend. Byggnaden vilar på en sockel av granit och ovanför denna en byggnadskropp i rött förbländertegel från Skromberga, flankerad av hörntorn i kalksten, krönta av kopparhuvar. Centralt domineras byggnaden av en risalit krönt av ett pediment innehållande Skånes landskapsvapen. Terrasstrapporna är stilmässigt tvådelad, där den undre delen, uppförd i uddevallagranit, mer har drag av nybarock, medan den övre delen, uppförd i helsingborgstegel, med sina två runda torn sammanbundna av bågvalv, har ett mer medeltida uttryck. (källa)
3. Byggnaden, i dagligt tal kallad Lejondals slott, ritades av Isak Gustaf Clason och brukar i allmänhet betraktas som uppförd i "vasastil". Det finns visserligen detaljer som går att härleda till vasarenässansen, men det finns också tydliga influenser från till exempel Loiredalens slott i Frankrike. Den rödmålade stenbyggnaden består av en huvudvolym i två våningar med högrest skiffertäckt tak och ett markant, runt hörntorn som kröns av en lanternin. Mot norr ansluter en vinkelställd lägre flygel med ytterligare ett runt hörntorn. Byggnaden har vissa likheter med Hjularöds slott i Harlösa socken som Clason ritade ungefär samtidigt. (källa)
4. Åren 1811–1817 genomgick kyrkan en genomgripande restaurering under ledning av Fredrik Blom. Därefter flyttades Statens trofésamling till Riddarholmskyrkan vid en högtidlig ceremoni 1817. Fanorna sattes upp i gravkoren och runt pelarna. Den 28 juli 1835 slog blixten ned i Riddarholmskyrkans torn. Därvid uppstod en svårsläckt eldsvåda som varade i tre dagar. Vid Riddarholmskyrkans brand 1835 störtade tornspiran samman och det brann i stentornet liksom i hela övre delen av själva kyrkan. Småtornen stod länge emot, men föll slutligen och klockorna föll ned från sina ställningar. Man lyckades dock hindra elden att komma in i kyrkans inre. Det rapporterades om Riddarholmskyrkans brand 1835 i nyhetsmagasin och om utseendet efter branden. Vid återuppbyggnaden av kyrkan tillkom åren 1838–1841, på initiativ av Samuel Owen, de karaktäristiska gjutjärnsspirorna, gjutna vid Åkers styckebruk. Den nygotiska formen ritades i en första variant av skulptören Erik Gustaf Göthe men omarbetades av Carl Gustaf Blom Carlsson. Föregångare var den pågående restaureringen av Katedralen i Rouen där gjutjärnsspirorna dock kom att bli så ifrågasatta att bygget fick avbrytas. En av de ursprungliga hörntornens spiror från 1830-talet står numera uppställd utanför Tekniska museet i Stockholm. Nuvarande tornspiror togs fram genom en omgjutning vid 1967–1970 års restaurering. Den nuvarande kyrkklockan, Serafimerklockan, göts 1839 efter förlaga av Axel Magnus Fahlcrantz med återanvändande av bronsen från de äldre klockorna som förstördes i branden. (källa)
5. Carl Gustaf Laurin bodde i det s.k. Laurinska huset, även kallat Mälarpalatset, vid Bellmansgatan 4-6 på Mariaberget i Stockholm. Huset byggdes 1892 och arkitekt var Valfrid Karlson. Byggnaden innehöll över 120 rum fördelade på främst fyra- till sexrumslägenheter. Namnet Laurinska huset fick det efter Carl Gustaf Laurin, som var en av de första hyresgästerna i huset. Han flyttade in 1892 och bodde kvar där till sin död 1940. Sitt hem hade Laurin i hörntornet med strålande utsikt över Riddarfjärden. Under de första decennierna på 1900-talet var hans hem en populär samlingsplats för Stockholms konst- och kulturelit. Grannar var bland annat konstnärsvännerna Hanna och Georg Pauli. (källa)
6. Åren 1869–1870 lät punschfabrikören och Belgiens generalkonsul i Stockholm Fredrik Cederlund bygga om Johns villa till nuvarande palatsliknande utseende i nyrenässans. För ritningarna stod bröderna Axel Kumlien och Hjalmar Kumlien. Exteriören gestaltades med putsade fasader i varmröd kulör och rusticerande hörnkedjor i grå kulör. Iögonfallande är de två hörntornen. De branta takfallen är täckta med kopparplåt. I villan lät Cederlund även inrätta ett av Sveriges första moderna badrum med badkar och vattentoalett. Villan har en mycket oregelbunden planlösning, med köksavdelningen i källarvåningen, sällskapsrummen på bottenvåningen och sovrummen på övervåningen. Tjänstefolket disponerade det översta våningsplanet. (källa)
7. Syftet med vattentornet var att öka vattentrycket för Katarinabergets högre bebyggelse i förhållande till det allmänna lågtrycksnätet. Anläggningen består av en separat pumpstation och ett 32 meter högt torn med en behållare högst upp som rymmer 104 m³ vatten. Vattnet kom i rörledning från Skanstullsverket vid Årstaviken. Mosebacke vattentorn planerades och utfördes av Stadens Byggnadskontor medan fasaderna och tornets planer ritades av Ferdinand Boberg. Vid fasadgestaltningen inspirerades Boberg möjligtvis av hörntornen för borgen i Coca i Spanien. (källa)
8. Kyrkobyggnaden av medeltida ursprung har ett treskeppigt långhus under koppartäckt sadeltak, medeltida sakristia med tillbyggnad från 1691, tresidigt kor i öster tillbyggt 1684-86, samt västtorn tillbyggt 1780. Ännu senare tillkomna är tornspiran, de fyra små hörntornen och de tolv små spirorna på långhusets tak. (källa)
9. Iögonfallande är de båda hörntornen med krenelering som för tanken till en medeltida stadsmur. I tornen ryms flaggbalkonger, administrationslokaler, pressrum och liknande. På taket finns två av Stadions strålkastaranläggningar för planbelysningen. Det östra tornet kallas "Klocktornet" (intill Lidingövägen) på grund av en stor klocka, det norra för "Sofiatornet" eftersom det ligger närmast Drottning Sofias väg och Sofiahemmet. (källa)