Vad betyder och hur uttalas hallänning
Hallänning uttalas hallänning uppdelas hall|länn|ing -en -ar.
Ordformer och varianter av hallänning
Singular
- hallänning
- obestämd grundform
- hallännings
- obestämd genitiv
- hallänningen
- bestämd grundform
- hallänningens
- bestämd genitiv
Plural
- hallänningar
- obestämd grundform
- hallänningars
- obestämd genitiv
- hallänningarna
- bestämd grundform
- hallänningarnas
- bestämd genitiv
Hallänning är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet hallänning
1933 – Hallänningarna på Kattegatt.
Under grevefejden, då Kristofer av Oldenburg befann sig på Fyn i Danmark med sin här, kom Marcus Meyer till Själland som befälhavare för tre fänikor knektar. De skeppades över till Skåne, där hjälp från skåningar och hallänningar väntade. Under greve Johan av Hoyas befäl marscherade man till Ängelholm och sedan vidare till Halmstad, vars befästningar man försökte storma, vilket misslyckades. Greven av Hoya hade skrivit brev till Truid Ulfstand som var befälhavare på Varbergs slott, där han uppmanade denne att hålla stånd mot svenskarna. Emellertid hade Ulfstand, tillsammans med Claus Bilde, slottsherre på Bohus fästning, bestämt sig för att ställa sig emot Lübeck. Eftersom grevens av Hoya brev varken var undertecknat av det danska riksrådet eller av greven av Oldenburg, ignorerade Ulfstand brevets uppmaning och betraktade lübeckarna under greven av Hoya som sin fiende. Stillestånd slöts med svenskarna och Varbergs slott skulle vara neutralt. Borgerskapet i Varbergs stad var dock av en annan åsikt och stödde Kristian II. Man hoppades stilleståndet mellan Ulfstand och svenskarna var av tillfällig art och att man även i framtiden kunde räkna med Ulfstands stöd.
Grönkål är vanligt förekommande på julbordet, som dekoration, i hela Sverige. I södra Halland (och även i nordvästra Skåne) är den ännu viktigare eftersom den är huvudingrediensen i långkål, ett av julbordets måsten för många hallänningar.
I april 1648 blev Axel Lillie riksråd och 1651 friherre, med Kides pogost i Keksholms län till friherreskap. Samma år utnämndes han till krigsråd och det följande till rikskammarråd, då han även blev greve till Lillienborg, med några gårdar i Halland till grevskap. Under året 1652 blev han även generalguvernör i Pommern. Av Karl X Gustav befordrades han till general 1654 och blev guvernör i Halland 1655, men trivdes i allmänhet bättre på sitt Lövstad än att ligga i delo med hallänningarna, som inte sällan klagade över hans våldsamma sätt att gå till väga.
Börje Börjesson var brukare av ett frälsehemman om 3/4 mantal som han friköpt. Han var riksdagsman för Hallands norra domsaga vid riksdagarna 1817, 1823 och 1828. Börje Börjesson var mer liberal i näringsfrihetsfrågor än andra ledamöter av bondeståndet generellt och förordade bland annat allmänäringsfrihet och oinskränkt gårdfarihandel. Han önskade även att flottningen på Kungsbackaån skulle släppas fri så att hallänningarna kunde köpa byggnadsvirke i Älvsborgs län och bättre utnyttja bränsle från allmänningsskogarna efter dess sträckning. Börje Börjesson stödde inrättandet av veterinärtjänster i Halland och genomdrev med flera andra riksdagsmän 1823 inrättandet av en provinsialläkartjänst i norra Halland. Han försvarade även böndernas rätt till husbehovsbränning.