Halveringstid Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet halveringstid

1. Halveringstid är den tid efter vilken en given mängd av ett ämne har minskat till hälften av sitt ursprungliga värde. Termen används ofta inom kärnfysiken för att beskriva hur snabbt ett radioaktivt grundämne sönderfaller eller inom kemin för att ange med vilken hastighet en kemisk förening sönderfaller. För en enskild instabil partikel kan halveringstiden tolkas som den tid efter vilken sannolikheten är 50 procent för att partikeln skall ha sönderfallit. Termen används också mer allmänt för att karakterisera någon typ av exponentiell eller icke-exponentiell avklingning. Exempelvis de medicinska vetenskaperna hänvisar till den biologiska halveringstiden för läkemedel och andra kemikalier i kroppen.
2. Orsaken till att halveringstider definieras är att dessa, för vissa ämnen eller partiklar, är konstanta (oberoende av tiden och mängden av ämne). Till exempel återstår hälften av en given mängd av den radioaktiva isotopen 14C efter ungefär 5 730 år (halveringstiden) oavsett hur stor mängden var från början. Efter ytterligare en halveringstid återstår således en fjärdedel av den ursprungliga mängden och efter tre halveringstider en åttondel. Rent matematiskt kommer alltså en viss, ständigt minskande, mängd alltid att finnas kvar.
3. Många elementarpartiklar och atomkärnan hos många grundämnen är instabila i den meningen att de efter hand tenderar att sönderfalla i andra partiklar eller lättare atomkärnor. Dessa sönderfall sker inte efter någon viss, given, tid utan snarare helt slumpmässigt (stokastiskt) men med en, för partikeln eller atomkärnan, karaktäristisk sannolikhet. För en enskild partikel kan man alltså endast uttala sig om sannolikheten att den ska genomgå ett sönderfall under en viss tidsperiod men kan aldrig veta med säkerhet när ett sådant sönderfall kommer att ske. Vidare har denna process egenskapen att den saknar 'minne'. Säg, exempelvis, att man vet att en viss sorts partikel med sannolikheten 50 procent sönderfaller inom tiden 10 sekunder (det vill säga halveringstiden är 10 sekunder) och att man har observerat en sådan partikel en tid, säg 20 sekunder, utan att den har sönderfallit. Sannolikheten att denna partikel ska sönderfalla under de nästkommande 10 sekunderna är emellertid fortfarande 50 procent helt oberoende av partikelns 'historia'. Stokastiska processer med denna egenskap kan matematiskt beskrivas med en exponentialfunktion.
4. Ett gram 14C (halveringstid 5 730 år och molmassa 14 g/mol) får på samma sätt aktiviteten.
5. En välkänd tillämpning är 14C-metoden som bildas då kosmisk strålning träffar koldioxiden i atmosfären. 14C är instabilt med lång halveringstid och tas liksom vanlig koldioxid upp av växter, vilka dör och kan bilda fossil. Genom att göra antaganden om halter av 14C respektive 12C i atmosfären kan man genom beräkningar fastställa fossilernas ålder. (källa)