Halvtonssteg Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet halvtonssteg

1. Strängarnas nedre ände fästs i ett så kallat stall. I halsens övre del är strängarna fästa i huvuden med stämskruvar, som används för att spänna strängarna och stämma dem till avsedd tonhöjd. Greppbrädan har tvärställda greppband med vars hjälp man väljer tonhöjd. Om man trycker strängen mot första bandet innan man knäpper strängen höjs strängens tonhöjd ett halvtonsteg så att E-strängen ger upphov till ett F, andra bandet höjer två halvtonssteg till ett Fiss, och så vidare. (källa)
2. Under slutet av 1900-talet har det engelska systemet fått en allt större spridning även i andra länder, troligen på grund av den amerikanska skiv- och nothandelns dominans under denna tid. Bland musiker i de nordiska länderna försiggår en ofta intensiv debatt om huruvida H eller B ska användas. I synnerhet i ackordanalys, populärmusik och musikundervisning använder många svenskar det anglosaxiska systemet, så att H ofta kallas B. Den ton som ligger två halvtonsteg under C och tidigare kallades B betecknas idag vanligen B♭, och kallas på svenska ofta Bess. För källor och fler detaljer, se B, H och Bess. (källa)
3. Till skillnad från i ackordanalysen följer färgningarnas intervall tonarten – färgningarna är, om inget annat anges, skalegna toner. Detta innebär att intervallet från ackordets grundton kan vara stort eller litet beroende på vilket skalsteg i tonartens skala som är ackordets grundton och om tonarten är en moll- eller durtonart. Av denna anledning är T7-ackordet i en durtonart färgat med en stor septima (i C-dur tonen b, sjunde skalsteget i C-durs skala) medan D7-ackordet i samma tonart är färgat med en liten septima (i C-dur tonen f, fjärde skalsteget i C-durs skala, sju skalsteg från dominantackordets grundton g). Används andra intervalltyper kan färgningarna altereras ett halvtonssteg upp eller ner, vilket skrivs med vinkelparenteser efter siffran. (källa)
4. Tonsteg är en musikterm som syftar på intervallen mellan intilliggande toner i en skala. Tonstegen kan vara olika stora beroende på vilken skala det rör sig om. De diatoniska skalorna, som varit dominerande i den västerländska musiktraditionen, är uppbyggda av heltonsteg (stor sekund) och halvtonsteg (liten sekund), men i exempelvis en pentatonisk skala kan ett tonsteg vara så stort som en ters. (källa)
5. Ciss är tonen C höjd ett halvtonsteg. Tonen skrivs C#. (källa)
6. Tritonussubstitution är en musikterm från harmoniläran, vilken behandlar de samklanger som uppstår när tre stämmor eller fler används. Tritonussubstitution avser en omharmonisering där ett ackord ersätts av ett annat ackord vars grundton ligger en tritonus (överstigande kvart eller förminskad kvint, sex halvtonssteg) över eller under originalackordets grundton. Ackordet som ersätts är oftast ett durackord färgat med en liten septima – ett dominantseptimackord. Detta ackord har en stark ledande effekt till ackordet vars grundton ligger en kvint ned, ackordet C7 är till exempel dominantseptimackord i tonarten F-dur. Det ersättande ackordet (tritonussubstitutet) fyller samma funktion som dominantseptimackordet i det harmoniska sammanhanget eftersom det innehåller samma ledtoner (se nedan). Tritonussubstitut kan användas för att variera klangen som kontrast till att använda ett tonartseget dominantackord men även för att modulera till andra tonarter. Tritonussubstitut är vanliga inom jazzmusiken, men blir vanligare även inom västerländsk konstmusik från 1700-talet och framåt. Inom konstmusiken kallas ett sådant ackord ibland ersättningsdominant. Ett tritonussubstituerat ackord skrivs Dalt med funktionsanalys och subV7 med steganalys. (källa)
7. En höjning med ett halvtonssteg innebär en frekvensökning med 5,95%, vid 12-tonsskala med så kallad liksvävande temperatur. Orsaken är att en höjning med tolv steg, det vill säga en oktav, ger en frekvensfördubbling, på samma sätt som att 5,95% ränta i tolv år ger en fördubbling av beloppet. Förhållandet mellan en frekvens för en ton och nästa halvtonssteg är tolfte roten ur två, dvs ungefär 1,0595. (källa)