Hammarverk Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet hammarverk

1. Hammartinget hade samma ordförande som bergstingsrätten, det vill säga bergmästaren, men istället för de vanliga bergsnämndemännen hade hammartinget sina särskilda bisittare, hammartingsnämndemän, som utvaldes bland dem som tillhörde hammarverken. Bergstingsrätten hade alltså två typer av ting, dels det vanliga gruvtinget, dels hammartinget. Det kom dock så småningom att anses att dessa två ting orsakade mycken oreda och tidsspillan varför hammartingen avskaffades 1756. (källa)
2. Den första kända ansatsen att starta hammardrift i Edsvallaforsarna gjordes av en borgare i Karlstad, Olof Christoffersson som år 1644 fick privilegium utfärdat för järnbruksdrift i "Stora Norselfen". Något bygge blev dock aldrig av. Något år därefter gjorde Karlstads borgmästare Johan Börjesson Carlberg ansatser till hammarbygge, men avstod och byggde istället hamrar i Ranån, Fösked och anlade även Munkfors bruk. Inte heller Salomon Pedersen, vilken 1658 sökte privilegier, fullföljde sina avsikter. Det var istället dåvarande bruksförvaltaren, sedermera borgmästaren i Karlstad, Hermann Kolthoff, som den 7 januari 1673 fick privilegium att starta ett hammarverk i älven. Hermann Kolthoff hade redan 1671 upprättat kontrakt med fru Agneta Svenske, ägare till Riis och Trossnäs, om byggnadsplats och fäste för hammardamm på hennes mark liksom med välborne Andres Nilsson Bratt, ägare till Höglunda säteri och andra stranden. Tack vare det idealiska läget, med älven och Vänern som transportförbindelse till Göteborg och enorma tillgångar på vattenkraft, genomgick Edsvallabruket genom tiderna en positiv utveckling. Förutom stångjärnshamrarna tillkom valsverk, knipp och spiksmedjor, sågverk, kvarnar, väveri och klädestillverkning, tegelbruk, trämassefabrik, smälthytta och sulfitfabrik. Under 1870-talet var Edsvalla bruk faktiskt en av de större industrikoncernerna i Sverige. Industriepoken varade fram till 1967, då Edsvalla sulfitfabrik togs ur drift. (källa)
3. Knittelfeld omnämndes för första gången år 1224. 1302 fick Knittelfeld stadsrättigheter, men det ledde inte till det uppsving man hade förväntat sig. Konkurrensen från de näraliggande handelsstäderna Judenburg och Leoben var för stor. I Knittelfeld grundades några hammarverk och smedjor, men handeln var bara av lokal betydelse. (källa)