Handelsrättighet Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet handelsrättighet

1. Vid ett vadställe i Skellefteälven hade en medeltida kyrk- och handelsplats efterhand utvecklats till ett stadsliknande samhälle. Öster om kyrkplatsen låg Körran (Nordanå) som på 1700-talet blev en övningsplats med officersboställe för Skellefteå kompani. Landsförsamlingens kyrkstad kom efter en brand att placeras däremellan. Området mellan Prästbordet och Boströmsbäcken (dvs. stadens nuvarande centrum) var 1804 en hjortronmyr och var, med undantag för några lador, obebyggt. Bebyggelsen i 1800-talets början ligger öster om Boströmsbäcken och intill älven. På initiativ av kyrkoherden Nils Nordlander grundades Skellefteå på Norrböle bys ägor. Den första stadsplanen för Skellefteå upprättades 1843, långt innan det fanns något kungligt beslut om stadsanläggande. Stadsplanen är en klassisk rutnätsstad med två torg, 27 byggnadskvarter (cirka 100x100 meter stora) och 20 alnar (12 meter) breda gator (med trätrottoarer). Det var trots hårt motstånd från borgarna i Umeå och Piteå, vilka hade handelsrättigheterna, som Skellefteå fick stadsprivilegier 1845. Staden Skellefteå är indelad i 24 stadsdelar. (källa)
2. Då kung Leopold sedan ville lägga under sig stora områden i det som blev Kongo, och lät Stanley förhandla med befolkningen om handelsrättigheterna lurade han dem med diverse västerländska tricks som lokalbefolkningen inte kände till, så att de trodde att han var en stor trollkarl. Han fick sedermera stark kritik för sin behandling av befolkningen, men hans hemskheter var slumpmässiga och sporadiska i jämförelse med det systematiska terrorstyre kung Leopold av Belgien byggde upp i Kongo under åren 1880–1908. (källa)
3. Den 31 oktober 1786 inrättades det Svenska Västindiska Kompaniet som samtidigt erhöll handelsrättigheterna på Västindien och Nordamerika och förvaltningsrätt över kolonin. Svenska kronan representerades av en guvernör. Kompaniet ansvarade för underhåll av hamnen och lönerna till kolonialtjänstemännen, inkomster och tullavgifter gick till största del till kompaniet. I slutet av århundradet anlöpte cirka 1330 fartyg Gustavia årligen. (källa)
4. Den svenska konungamakten började då blanda sig i. Magnus Ladulås, som 1276 medgivit gutar och tyskar handelsrättigheter i Sverige och 1285 genom sina ombud träffat närmare bestämmelser om skatternas utgörande, begagnade sig av stridigheterna för att utöka sin makt över såväl Visby som Gotland i stort och försökte inlemma ön i Sverige. Borgmästare och råd från staden och ombud för Gotland fick i Nyköping stå till svars för sina tilltag, särskilt de senaste krigsoroligheterna. En äldre förbrytelse drogs härvid fram, nämligen att Visby utan att först rådgöra med konungen hade omgivit staden med en ringmur. Resultatet blev en fullständig underkastelse från stadens sida. Den måste avstå från sina planer på politiskt oberoende. (källa)
5. Häradets tingsplats var åtminstone sedan 1300-talet platsen där staden Askersund idag är beläget, även om det är oklart om någon fast bebyggelse fanns här innan staden anlades. Platsen låg vid en korsväg och hade ett fördelaktigt läge invid sjön mellan de skyddande skogarna, och fungerade förmodligen delvis även som marknadsplats, inte minst i samband med tingen. Den viktigaste handelsvaran var givetvis järn då trakten är en gammal bruksbygd. I ett brev från år 1550 förordar kung Gustav Vasa att en marknads- och handelsplats skulle anläggas här, och initialt fick köpmännen i Vadstena handelsrättigheter på platsen. Än idag hålls två marknader årligen i staden – en på våren och en på hösten – precis som kungen stipulerat. Askersund fick stadsrättigheter år 1643 i syfte till att bli en smides- och utskeppningsort för lokalt producerat järn. (källa)
6. Några Torneborgare besvärade sig 1751 i en skrivelse till regeringen över att de genom gränsdragningen berövats sina gamla handelsrättigheter i Kautokeino och Aviovara – byar som enligt borgarna hade en urgammal svensk tillhörighet. Skrivelsen besvarades av kanslipresidenten Carl Gustaf Tessin, som menade att förlusten inte var av någon större betydelse. I Sverige fanns det nämligen så mycket ouppodlad jord att det torde räcka mer än en mansålder, och den sista som skulle tas i besittning borde vara Lappmarken. Tessin pekade också på att det ju mycket väl kunde bli krig igen och att förlusten då skulle kunna tas tillbaka. (källa)
7. Under kung Ramathibodi II byggdes en stor mängd religiösa byggnader. De första avtalet med portugiserna skrevs som gav dem handelsrättigheter och rätt att bosätta sig i huvudstaden i utbyte mot vapen och ammunition. Lan Na invaderade i norra Ayutthaya 1507 men slogs upprepade gånger tillbaka. (källa)