Handelsväg Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet handelsväg

1. Furmani (Från tyskans Fuhrmann, sv. Vagnsförare) är den slovenska benämningen på de vagnförare som trafikerade handelsvägarna i nuvarande Slovenien så tidigt som på 1500-talet och tills byggandet av Sydbanan mellan Wien och Trieste, som innebar början till slutet för den här transportverksamheten. (källa)
2. Handelsvägen från varjagerna till grekerna möjliggjorde redan under 800-talet att varor kunde fraktas mellan Nordeuropa och Bysans utan att segla genom Medelhavet. Hansan kom senare att bli betydelsefull för utbyte av varor över Östersjön, och Europas uppsving efter digerdöden var inledningen till en enastående framväxt av välstånd och handel. (källa)
3. Det forna Mecka var en oas vid handelsvägen förökelse och kryddor från södra Arabiska halvön och som ledde vidare till Egypten med förgreningar såväl till Jeddah som till Persiska viken och Mesopotamien. Platsen utvecklades efter hand under romersk och bysantinsk tid till ett viktigt handels- och religiöst centrum. Klaudius Ptolemaios (omkring 100—170) nämner en stad Makoraba i det inre av Arabien som länge har ansetts vara staden Mecka. Sedan slutet av 1900-talet har emellertid identifikationen av Makoraba med Mecka ifrågasatts. (källa)
4. Varjager, (engelsk transkribering: varyag, fornöstslaviska варѧгъ, med latinska bokstäver transskriberat som varęgŭ) av nordiska väringar ("De edsvurna"), är namnet på vikingatida skandinaver (nordmän, framför allt ruser eller svear i allmänhet) hos de slaviska stammarna. På grekiska motsvarades detta namn av varangoi. Handelsvägen från varjagerna till grekerna omnämns i Nestorskrönikan som Путь «из варяг в греки, Put' iz varjag v greki och sträckte sig från Birka ner till Bysans. I modern ryska skrivs ordet som варяг (varjág) och har fått betydelsen utböling. (källa)
5. Den tidigaste uppgift man har vad avser ett kaffehus är det i Mekka i slutet av 1400-talet. Man vet också att två kaffehus öppnade i Konstantinopel år 1554. I Persien öppnades de första kaféerna under Shah Tahmasp I:s långa styre (1514–1576). En viktig förklaring till kaféernas spridning i Mellanöstern var att de rivaliserande osmanska och safavidiska stormakterna höll handelsvägarna säkra och uppmuntrade handelsutbyte med exotiska varor och kryddor. (källa)
6. En karavanseraj, (turkiska: karvansary, persiska كاروانسرا, i arabisktalande länder kallad khan eller funduq) var ett värdshus och ett härbärge för karavaner av köpmän. Karavanserajerna var viktiga centra för utbyte av varor och information längs handelsvägarna i Asien, Afrika och Sydöstra Europa, speciellt längs Sidenvägen. Ordet seraj är av persisk uppkomst (سرا), och betyder «beboelig eller «palats. (källa)
7. Arkeologiska utgrävningar har visat att kryddor, i detta fallet kummin, användes redan för 6000 år sedan i Europa.Redan högkulturerna i Mesopotamien och Egypten använde kryddor med avlägset ursprung och redan för 4000 år sedan transporterade karavaner exotiska kryddor längst Sidenvägen till Mellanöstern och Mindre Asien för vidare transport till Europa. Araberna började dominera kryddhandeln och fick med tiden i monopol på kryddhandeln från Asien, som bestod av dyrbarheter som kanel, muskot, kardemumma, kryddnejlika, ingefära och peppar. Araberna höll växtplatserna och handelsvägarna hemliga för européerna och gav näring åt fantasifulla berättelser om de mystiska kryddfolk som levde längre österut. Monopolsituationen ledde till höga priser på orientaliska kryddor i Europa. (källa)
8. Troligen spreds tekniken via de gamla handelsvägarna till Europa. Européerna har sedan utvecklat tekniken vidare. Idag sker den största delen av världens produktion i Kina, men även Italien, Spanien, Indien och andra länder har en egen produktion av mindre volymer. I Sverige tillverkas numera endast specialprodukter på några få ställen, oftast endast för företagens egna användning. (källa)
9. Orten Mohrin grundades troligen i mitten av 1200-talet av riddaren Otto von Barmenstede. År 1306 omnämns den för första gången som stad i bevarade källor. Staden omgärdades med en stadsmur med tre portar. Mellan 1402 och 1452 tillhörde staden Tyska orden. Under denna period brann staden flera gånger och förstördes 1433 av hussiterna. Staden fick aldrig någon större betydelse som handelsstad till följd av läget avsides från de stora handelsvägarna, och under 1400-talet förlorade staden sitt oberoende och blev underställd lokala länsherrar. Fram till 1800-talet var de viktigaste näringarna jordbruk, skomakeri och linnevävnad. (källa)