Handkvarn Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet handkvarn

1. Den mest kända kvarntypen är den som används för att mala säd till mjöl av en mjölnare. Dagens mjölkvarnbyggnader är stora industrianläggningar med eldrivna kvarnar, men förr fanns det handkvarnar, väderkvarnar, vattenkvarnar, trampkvarnar och ångdrivna eldkvarnar. Under en övergångstid användes i vissa kvarnar motorer, exempelvis i Landsnora kvarn och såg som drevs på 1920-talet av en tändkulemotor. Hushållskvarnar för hushållsbruk är mindre, till exempel köttkvarnar, pepparkvarnar och kaffekvarnar. (källa)
2. Redan 1571 uppbars Älvsborgs första lösen baserad på varje svensk innevånares tillgångar, vilket innebar en form av mantalsskrivning som blev föregångare till senare tiders mantalsskrivningar. En liknande skatt uppbars i samband med Älvborgs andra lösen 1613, där skatten baserades på antalet medlemmar i hushållet. Då man på 1620-talet på grund av krigen behövde ytterligare skatter inrättades kvarntullsmantal som betalades av alla som malde i handkvarn. Inom kort permanentades skatten som en skatt att erläggas av alla oavsett om man ägde fast kvarn eller handkvarn i form av mantalspenningar. (källa)
3. Handkvarn, upphittad på Lädersättra gårdstomt i Kallhäll vid utgrävningar 2010. (källa)
4. Börsås fornborg ligger i Skredsvik, Uddevalla kommun. Borgen grävdes ut 1911–1912 av arkeologen Gustaf Hallström. Han hittade bland annat rester av kvadratiska husgrunder, en stenlagd väg som ledde upp till borgen, vävtyngder, järnbitar, keramik och kvarnstenar. Det tycks med andra ord ha varit en bosättning. Vidare hittades brända sädeskorn, vilken antyder att borgen brunnit. Hallström daterade borgen till folkvandringstiden, men moderna arkeologer ifrågasätter detta. De små kvadratiska husen, vars grunder Hallström hittade, är till exempel en modell som började brukas först under vikingatiden. Det utesluter dock inte att borgen kan ha använts långt tidigare. I en artikel i tidningen Bohusläningen från 26 juli 1911 framgår att "Borgen på Börsåsbärget är märklig genom den ännu till sin nedre del mycket väl bibehållna, breda och körbara väg, som leder upp till bärgets brantare delar, och som, enligt ännu lefvande personers intyg, i svunnen tid varit mera skönjbar än nu till sin öfre del. Ännu vida märkligare är denna borg på grund af de fynd, som nu vid undersökningen braktes i dagen. På tre eller fyra ställen har man nämligen anledning misstänka tillvaron af bostadsplatser, men af dessa är endast en enda undersökt, och till och med denna blott till hälften ännu. Här träffade man ett värkligt kulturlager med aska, kol, ben, järnfragment och ej mindre än sex handkvarnar äfven som en stor myckenhet delar af lerkärl. Bland dessa senare befinna sig ett brottstycke, hvars ornamentik ger till känna att borgen föreskiver sig från tiden omkring år 400 efter Kristus. Detta är sålunda ett ytterst viktigt fynd för kännedomen om bygdeborgens ålder, och då man för Bohusläns vidkommande känner en bygdeborg från ungefär samma tid, nämligen den på Bonäs i Dragsmark, är detta sålunda den andra i ordningen, från hela Sverige känner man i övrigt endast två från 400-talet, eller något senare". (källa)
5. I den andra Glia-byn resulterade grävningar i ett par hundra föremål. Det rör sig om bland annat 10 mynt fördelade över 350 år från 1400-talets första halva till 1763. I övrigt hittade man beslag till vagnar, delar av hjulringar, harvpinnar, glasskärvor, liar, yxor, koskällor, delar av kittlar, stora och små grytor, pannor, ullsaxar och delar av ett par handkvarnar. Husen var enkla, timrade stugor. Glasskärvor och blyspröjsar påträffas inte förrän då husgrunderna är uppförda vid 1700-talets slut och 1800-talet början. (källa)
6. I tidiga lagtexter – alla landskapslagar utom Hälsingelagen – förekommer dock hänvisningar till slaveri, och man kan där utläsa att arbetsslavarna sysslade med skötseln av boskapen, fiskade och arbetade i skogen om de var manliga, och att de lagade mat, mjölkade kor, skötte handkvarnar och hölls som bihustrur om de var kvinnliga. Såväl fria som ofria arbetade troligen även med att bärga skördar och att bygga inhägnader för boskap. (källa)