Handlande Synonymer Betyder Uttal

• agerande

Hur används ordet handlande

1. Dolus och culpa är två intimt kopplade begrepp inom juridiken. Inom straffrätten avses härmed de två skuldformer, från vilka strafflagarna utgår vid sina bestraffningsreglers uppställande. Vid många rättskränkningar förutsattes nämligen för att straff över huvud skall komma till användning, att dolus föreligger, och i de fall, då straff kan inträda, även om blott culpa föreligger, gäller som regel att i så fall lindrigare straffbestämmelser tillämpas. Därutöver förutsattes för bestraffning av ofullbordade stadier av brottslighet, att dolus förelegat hos den handlande. (källa)
2. Ladugårds- och trädgårdsfastighet n:r 81 ägdes sedan 1798 av handlanden Jonas Lundin, som, gift samma år med handlanden Lorens Faxes dotter Anna Elisabeth, ärvde fastigheten vid svärfaderns död den 10 december samma år. Lundin som avled i Caroli den 13 januari 1809, lät år 1806 på den gamla trädgårdstomten uppföra det stora byggnadskomplexet Jerusalem, som börjades tas i bruk av hyresgäster i oktober samma år och inom kort av folkhumorn döptes till "Jerusalem". Och det blev med tiden som en riktig liten stad. Ingången från Kattesundet gick genom en låg och mörk port, uppförd norr om planket, som skilde den stora avloppsgropen från gatan, och efter några steg var man inne i "staden", som bestod av en vidsträckt kvadratisk fyrkant byggnader, tvåvåningar höga åt väster och öster och en våning höga åt norr och söder, inneslutande en väldigt stor gårdsplan, som gav intryck av torg, och omgiven av fyra inåt kvarteret trädskuggade gator. Det verkade som en stor kasern, där det myllrade av människor, mest ungar, som dagen i ända lekte på torg och gator. "Jerusalem" blev snart ett tillhåll för gårdfarihandlare och schackrare av judisk och inhemsk härkomst, det blev ett riktigt "Jerusalem", och dess ganska vulgära namn upptogs redan under 1830-talet i församlingens kyrkoböcker. (källa)
3. Namnet kommer av handlanden Carl Henrik Hasselblad (1805-1856) som arrenderade landeriet Anneberg — vid nuvarande Västergatans början — från 1837 och ängen från 1841, på tjugofem år. Redan 1863 stod dock handlanden P.W. Wennerholm som innehavare, alltså innan arrendet gått ut. Namnet tycks ha spelat ut sin roll kring sekelskiftet 1900, då det endast sporadiskt förekommer i officiella sammanhang. Här betade kor, får och hästar. Ängen var även populär bland människorna i närområdet, som ofta hade picknick här på somrarna. Hasselblad skulle få bebygga området efter att tomtindelning skett och ritningar fastställts. Denna del av Östra Hagaheden fick därefter namnet Hasselbladska ängen. Men ängen användes endast som betesmark och var närmast att betrakta som en ödslig hed, "med stenar, gyttjepölar, videhäckar, ett och annat magert pilträd samt några små kojor." Om marken behövdes för andra ändamål, skulle Hasselblad acceptera det. År 1852, då Hagakyrkan började planeras, avstod därför Hasselblad från en del av sin mark så att området kring kyrkan kunde bli en öppen plats, det som kom att bli Haga Kyrkoplan. (källa)
4. Dygdetikens grundpelare är tre fundamentala begrepp: dygd, praktisk visdom och eudaimoni. Dygder uppfattas inom eidetiken som karaktärsdrag snarare än som handlingar. Dygden "ärlig" innebär med andra ord för en dygdetiker inte det att tala sanning om personen gör så av rädsla för konsekvenserna eller av andra odygdiga skäl, utan en stark motvillig känsla inför lögnen. Från Aristoteles, som är en viktig gestalt inom dygdetiken, har termen eudaimoni inlånats, vilket innebär 'lycka', 'välmående'. För dygdetiken hålls rationellt tänkade framför instinkter, och handlingar bör bedömas med rationella argument istället för efter den handlandes instinktiva begär. (källa)
5. Socialantropologisk forskning belyser hur likheter och variationer i människors tänkande och handlande uppstår, upplevs och får för sociala och samhälleliga konsekvenser. Genom att jämföra samhällen och folkgrupper världen över så bidrar socialantropologin med nya normkritiska perspektiv på hur sociala och samhälleliga företeelser och fenomen kan förklaras och förstås. (källa)
6. om den tilltalade till följd av en allvarlig psykisk störning haft nedsatt förmåga att inse gärningens innebörd eller att anpassa sitt handlande efter en sådan insikt. (källa)
7. Aristoteles delade in rättvisa i distributiv rättvisa som handlar hur resurser och makt skall fördelas och kompensatorisk rättvisa eller retributiv rättvisa som handlar om hur olika handlanden skall bemötas för att skapa rättvisa. (källa)
8. Med hänvisning till den rådande bostadsbristen ansökte det kooperativa bostadsföretaget Arbetarnas Byggnadsförening genom sin ordförande, handlanden och snickaren Johannes Nilsson den 15 september 1875 om att på Albogatan i södra Annedal få uppföra två trevånings trähus med första våningen i sten på tomterna 133 och 134. Föreningen hade köpt in tomterna 120-135, totalt 16 stycken. I ansökan begärdes för första gången att få höja källarens bjälklag till helt ovan mark, vilket avslogs av nämnden med hänvisning till byggnadsordningen paragraf 29, att om en stenvåning påbyggdes med en eller flera våningar av trä skulle byggnaden räknas som trähus och enligt paragraf 55 fick trähus inte byggas högre än två våningar. (källa)
9. På Norrvidinge nr 13 fanns 1864 handlanden Hans Andersson född 1834 i Högestorp. (källa)
10. Begreppet gällivarehäng har sitt upphov i att gruvarbetare som handlastade järnmalm I Malmbergsgruvan bar löst skurna byxor som var lättare att arbeta i, eftersom de inte stramade åt baktill då man böjde sig ned (vilket var den normala arbetsställningen som handlastare). Handlastaren var tvungen att böja sig ner för att fylla och lyfta fyllfatet (som en stor sopskyffel med två handtag på sidorna) med järnmalm när han lastade. Gruvarbetarna beställde byxor med rymlig bak hos handlanden i Gällivare, dessa beställde specialsydda byxor söderifrån och skärningen blev känd som "Gällivarehäng". Byxorna bars oftast med breda hängslen. (källa)