Havsfågel Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet havsfågel

1. Havssula (Morus bassanus) är en stor havsfågel som tillhör familjen sulor (Sulidae). Den är en utpräglad havsfågel som främst besöker land för att häcka. Havssulan är en flyttfågel som häckar i stora kolonier, ofta med 1000-tals par, på båda sidor av Nordatlanten och utanför häckningstid lever den pelagiskt, främst längre söderut i Atlanten. (källa)
2. Brokpetrell (Daption capense) är ensam art i sitt släkte Daption inom ordningen stormfåglar (Procellariiformes) och är en vanlig havsfågel i antarktiska oceanen. (källa)
3. Vingspannet hos de största arterna i släktet Diomedea, är det största bland alla fåglar, och överstiger 340 cm, men flertalet av de andra arternas vingspann är mycket mindre. Vingarna är stela och välvda, med strömlinjeformade kanter som leder luftströmmarna runt vingarna. Albatrosserna färdas enorma sträckor med hjälp av två olika glidflygningstekniker som används av många långvingade havsfåglar. Den första tekniken kallas dynamisk glidflykt och innebär att de på stela vingar kan glidflyga över vågtopparna, med ett minimum av ansträngning, vilket ger dem kinetisk energi från den vertikala vindgradienten. Den andra tekniken låter dem flyga mer rakt på, då de glidflyger på uppåtvindar som bildas på vågornas lovartsidor. Denna teknik ger dem en tydligt bågig flykt. Albatrosser har ett högt glidtal, runt 1:22 till 1:23, vilket innebär att för varje meter de tappar i höjd har de färdats 22-23 meter. Albatrosserna delar med jättestormfåglarna en anpassning där en sena låser skuldrorna när vingen är fullt utfälld vilket innebär att vingen kan hållas ut från kroppen utan någon muskelansträngning. (källa)
4. Viktigast är loddan som föda för andra arter i ekosystemet. Bland annat är flera arter av val, säl och havsfågel beroende av tillgången på lodda. (källa)
5. Stormsvala (Hydrobates pelagicus) är en havsfågel i familjen nordstormsvalor och enda art i släktet Hydrobates. Den är liten, har fyrkantig stjärt, är helsvart, så när som på ett brett vitt band på övergumpen och ett vitt band på vingundersidan, och har en fladdrande, fladdermusaktig flykt. Merparten häckar på öar utanför Europas kust, med flest på Färöarna, Storbritannien, Irland och Island. Medelhavspopulationen tillhör en separat underart, omöjlig att urskilja i fält från atlantpopulationen utanför häckningstid, och de häckar främst på Filfola utanför Malta, Sicilien och Balearerna. (källa)
6. Fisktärna (Sterna hirundo) är en havsfågel i familjen måsfåglar. Arten förekommer cirkumpolärt, och dess fyra underarter häckar i tempererade och subarktiska regioner i Europa, Asien och Nordamerika. Den är en långflyttare och övervintrar i tropiska eller subtropiska kustområden. I häckningsdräkt har den ljusgrå ovansida, vit till mycket ljust grå undersida, svart hätta, orangeröda ben och en small spetsig näbb. Beroende på underart så är näbben till största delen röd med svart näbbspets eller helsvart. (källa)
7. Sillgrissla (Uria aalge) är en medelstor havsfågel som tillhör familjen alkor. Båda könen är svarta eller mörkbruna på ryggen, huvudet och översidan av vingarna vilket kontrasterar mot den vita buken. Den häckar i kolonier utmed kusterna i de norra delarna av Holarktis. (källa)
8. Guano är namnet på spillning, från havsfåglar, fladdermöss och sälar, som används som gödsel. Guano används också som en allmän term om alla sorters fågelspillning. Guano är ett mycket effektivt naturgödsel på grund av sitt höga innehåll av kväve, fosfor och kalium, som är viktiga växtnäringar. Under 1800-talet var handeln med guano mycket ekonomiskt viktig och bidrog kraftigt till effektivisering av jordbruket. Ur guano utvanns förr fosfat och nitrat, som råvaror till konstgödsel och sprängämnen. (källa)
9. Hälleflundran förekommer främst i den bentiska zonen och är semipelagisk. Den uppehåller sig på djup mellan 50 och 1 800 meter, men går även upp på grundare vatten för att söka föda. Flundran lever i närheten av sand-, grus- eller lerbotten. Födan består huvudsakligen av fiskar, men även av bläckfisk, hummer och andra kräftdjur samt blötdjur och andra ryggradslösa bottenlevande djur. Det finns observationer av att även havsfåglar har tagits vid enstaka tillfällen. Den är en av de största äkta benfiskarna (Teleostei) i världen. De är kraftfulla simmare och förflyttar sig långa sträckor. Deras storlek är inte åldersrelaterad utan relaterar till tillgång på föda, konkurrens och mängden hälleflundror. (källa)
10. Beroende på vilken djurart köttet kommer ifrån kan man prata om nötkött (frånötkreatur), lamm- och fårkött, fläskkött (från gris), viltkött (från bland annat älg, vildsvin, hjort, höns- och havsfåglar och ren) fiskkött och fågelkött (exempelvis kycklingkött) och så vidare. (källa)