Hed Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet hed

1. Heden, Göteborg – en stadsdel i Göteborg Heden – en öppen yta inom stadsdelen Heden i centrala Göteborg, se Exercisheden. (källa)
2. En ljungplanta liknar oftast ett miniatyrträd med ormlikt vriden, nedböjd eller uppstigande stam. Ibland slår denna rötter på flera punkter och blir då mera busklik. Plantan växer ofta spaljéformigt tryckt mot marken eller klippan. Den blir normalt 20 – 50 centimeter hög, i undantagsfall upp till 1 meter. Veden är hård och tät. Ljungplantan kan bli upp till omkring 25 år gammal, och man har iakttagit mer än femtioårig ljung. I de täta bestånden på en hed uppstår därför luckor efter avdöende individer, men de fylls av snabbt växande fröplantor. På detta sätt tar ljungen även nya områden i besittning. (källa)
3. Hedendom eller paganism är benämningar på religiösa kulturer, vanligen polyteistiska, eller animistiska. Begreppet ställs i kontrast till en annan religion (främst kristna, judar och muslimer) gentemot denna annorlunda religion, men ibland kan även t.ex. kristna beteckna muslimer som hedningar. Begreppet har därför använts om ett brett omfång av andliga eller rituella utövanden eller övertygelser inom folktro och polyteistiska religioner. (källa)
4. Tyna och Heden var en av SCB avgränsad och namnsatt småort i Vansbro kommun i Dalarnas län. Småorten omfattade bebyggelse i Tyna och Heden i Nås socken. Fram till och med år 2000 utgjorde bebyggelsen i Tyna som en egen småort. 2015 uppgick bebyggelsen i tätorten Heden och Skansbacken. (källa)
5. Den variant av visan som sjungs i dag är från åren runt 1900. 1903 publicerade regementsmusikern och klarinettisten Albert Löfgren en Beväringsdans från Axvalla hed, vars första repris är densamma som melodin till Igelkottaskinnet. Beväringsdansen spreds snabbt och blev en slagdänga. Notutgåvan av den kom i flera upplagor, bland annat 1903, 1905 och 1906. Från samma tid finns flera inspelningar gjorda på fonograf. (källa)
6. Vermehren, som var son till en glasmästare, gick i skola vid Sorø akademi och fick där undervisning i teckning av skolans lärare, landskapsmålaren Hans Harder. Han blev student 1843 och kom året därefter till Köpenhamn, där han blev elev vid konstakademien och till Jørgen Roed. År 1848 deltog han som frivillig i kriget. Under de följande åren tillkom flera av hans mest betydande målningar, Reservsoldatens avsked från sin familj (1849, konstmuseet), Vetebrödsförsäljaren (1851, Hirschsprungs museum) och Fåraherden på heden (1853, konstmuseet). Åren 1855—1857 vistades han som akademistipendiat i Italien. Bland hans senare alster märks Såningsmannen samt Husligt arbete i en fattig bondstuga (båda 1860, i konstmuseet, som äger även Besöket hos den gamla trotjänarinnan med flera verk). Vermehrens folklivsbilder "ega typiskt danskt lynne och mycket djup i uppfattningen, liksom de ega inträngande skärpa i studium, iakttagelse och behandlingssätt. Hans framställning af den gamle fåraherden, som står kolugn ute på heden med sin stickstrumpa i handen, har blifvit räknad till en af de djupast trängande analyser af 'primitiv dansk karaktär'", skriver Georg Nordensvan i Nordisk familjebok. Från 1870-talet målade han huvudsakligen porträtt: Ung flicka vid sitt skrivbord (Glyptoteket), skådespelerskan fru Anna Nielsen (Kungliga teatern), målarna Jørgen Sonne och August Wilhelm Saabye (Charlottenborg). På gamla dagar återvände han till genremålning och utförde åtskilliga interiörer ur de borgerliga klassernas vardagsliv (Schackspelare, 1890, finns i Nationalmuseum i Stockholm). Han blev medlem av Köpenhamns akademi 1864 och var professor vid modellskolan 1873—1901. Av svenska konstakademien blev han medlem 1889. (källa)
7. Orre (orrhöna) (Lyrurus tetrix) är en fågel i familjen fasanfåglar. Orren är en stannfågel som förekommer i norra Palearktis, främst i hed- och myrlandskap i anslutning till skog. Den är nära släkt med kaukasisk orre. Inför häckningen, som sker tidigt på våren, spelar orren på specifika spelplatser. Orrens gener kartlades 2014. (källa)
8. Det finns gott om småfåglar i nationalparken. Både fjällarter och sydligare arter förekommer. Typiska björkskogsfåglar som gråsiska, bergfink och blåhake blandas med järnsparv, trädgårdssångare och rödhake. Dessutom förekommer den mycket sällsynta nordsångaren i området. På de öppna rismyrarna och hedarna förekommer vadare av olika slag, till exempel grönbena, småspov och gluttsnäppa. I småsjöar finns bland annat vigg, knipa och bläsand. Abiskojåkkas deltaområde är inte speciellt rikt på sjöfåglar. På kalfjället kan snösparv, fjällripa och fjällpipare påträffas. (källa)
9. Tolne Skov ägs av Plantningsselskabet Tolne Skov A/S. Området är på 665 hektar, varav 500 hektar är produktionsskog och 165 fredad naturskog. Det har vuxit lövträd i området sedan urminnes tider, men den skogen var nästan försvunnen i början av 1800-talet. På 1880-talet planterades barrträd på vissa arealer, som tidigare varit ljunghed. (källa)
10. I Sverige häckade den årligen på 1850-talet på sandfält vid Åhus och Ljungby i Kristianstadstrakten i Skåne och på 1780- och 1790-talet även på Skanörs ljung och Cimmeredmarken utanför Trelleborg, med flera ställen. Vid slutet av 1850-talet var dock arten sällsynt på de två sista kända häckningsplatserna, det vill säga Åhus och Ljungby och de sista försvann under 1860-talet. Under 1900-talet har den observerats på Öland, i Skåne och på Västgötaslätten totalt ett tiotal gånger, senast 1979 i Halland. Den geografiskt närmaste stabila populationen finns idag på hedar norr om Berlin. (källa)