Hedersbegrepp Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet hedersbegrepp

1. Heder kan ses som ett allmänmänskligt fenomen, kopplat till människans grundläggande behov av att bli sedd och erkänd av sin omgivning. Däremot varierar de värderingar som läggs i begreppet heder mellan olika kulturer och epoker. Även en kulturs sätt att hantera hedersbrott skiljer sig åt. I subkulturer med ett begränsat antal individer, därättsväsendet av olika skäl är ineffektivt kan hedersbegreppet få en särskilt stark ställning, exempelvis bland nomadfolk, i glest befolkade samhällen och i kriminella kretsar. Dessa kan då kallas hederskulturer. På motsvarande sätt har hedern spelat en avgörande roll inom militär och ordenssällskap - inte minst inom riddar- och samurajväsendena. (källa)
2. Föräldrabalken och ett antal andra lagar och förordningar reglerar föräldraskapet i Sverige. Vad man hade rätt att göra och inte rätt att göra har givetvis förändrats över tid. Att som förälder främja barnets utveckling och bevaka dess utbildning kan idag även bestå i att främja de kunskaper som behövs i ett kommunikationssamhälle samt att se till att barnet undervisas på områden som "internationella relationer". Det finns stora skillnader vad gäller föräldraskapet ur ett geografiskt perspektiv. Gamla traditioner som rör hedersbegreppet eller familjens/faderns heder är sällan knutna till religion utan kan delas av alla som lever i en region oavsett om de är kristna, muslimer eller ateister. Inte heller fenomen som kvinnlig könsstympning eller utnyttjande av barn som soldater i krig har några rötter i världsreligionerna, utan förklaringar kan sökas i traditioner som finns kvar sedan tiden före kristendomen och islam samt givetvis i politik eller girighet och ren illvilja och hat. (källa)
3. Futabatei Shimei (pseudonym för Hasegawa Tatsunosuke), född 28 februari 1864 i Tokyo, död 10 maj 1909 i Bengaliska viken, var en japansk författare. Futabatei hade genomgått en skola i ryska för tjänstemän och var därför väl förtrogen med rysk litteratur. Han skrev också på talspråket istället för på det traditionella litteraturspåket. Hans roman Ukigumo (Det seglande molnet) räknas som den första japanska moderna romanen. Den handlar om en ung man, Bunzo, som trots sin begåvning inte kan göra sig gällande i det moderna samhället. Han är alltför bunden av gammaldags hedersbegrepp. (källa)
4. Nilakantha blir bestört över helgerånet och försöker tvinga Lakmé att peka ut den engelsman som talade med henne i den heliga trädgården men Lakmé tiger. Prästen klär då ut sig till tiggare och tvingar Lakmé att väcka uppmärksamhet på marknadsplatsen genom att sjunga en sång om en indisk flicka som älskas av en gud ("Klockarian"). Först hör Gérald henne inte men när Nilakantha uppmanar henne att försöka en gång till tränger han sig fram genom mängden och avslöjar med sitt minspel att det är han. Gérald går i fällan och förråder sig. Lakmé försöker varna honom och övertala honom att fly men det går emot Géralds hedersbegrepp. De omringas av Nilakantha och hans folk och Nilakantha försöker mörda honom med en dolk, men lyckas bara såra honom. (källa)