Helgonbild Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet helgonbild

1. 4:e variationen: Olycksaligt äventyr med en procession av pilgrimer. Dessa medför under bön och bot en helgonbild, höljd i kvinnokläder. Don Quixote anar en enlevering och angriper pilgrimerna men jagas själv på flykten. (källa)
2. Kistebreven har sitt ursprung i ettbladstryck från medeltiden. Redan på 1300-framställdes enkla tryck i träsnitt, avsedda för dekoration. Dessa var dock inte några folkliga alster eftersom papper var dyrbart. Träsnitt användes dock som teknik för tryckning av till exempel helgonbilder och åderlåtningstavlor. Redan ganska kort efter att kopparsticket uppfunnits på 1400-talet kom denna att bli den "finare" av de båda tryckteknikerna, och med 1600-talets alltmer utökade kopparsticksproduktion kom träsnitten att ytterligare förknippas med enkla bilder, tillverkade vid små verkstäder. (källa)
3. Tekniken har använts inom egyptisk, grekisk och romersk guldsmedskonst. I Norden blomstrade tekniken under vikingatiden. Tekniken lämpar sig bäst för sirliga arabeskmönster eller rankmotiv, men användes vid sitt framträdande i Italien under ungrenässansen med fördel även för helgonbilder och andra religiösa motiv. Högst nådde niellotekniken i Orienten. I Europa blev niellotekniken populär i Ryssland, där de enkelt utförda så kallade Tuladosorna blev en viktig exportvara under 1800-talet (se Tulaarbete). Niellotekniken spelade en viktig roll vid kopparstickskonstens framträdande, genom att guldsmederna tog avtryck av de färdiggraverade föremålen på papper. Dessa avtryck, även kallade niello, med bakvänd blid och text, är i egentligaste mening parallellföreteelser till kopparsticket. (källa)
4. Trots att kronan är urgammal som symbol för härskare är den europeiska kronan utvecklad ur ett smycke eller huvudbonad som burits även av andra framstående personer. Under medeltiden bars kronor vid festliga tillfällen inte bara av furstar utan även av vanliga adelsmän och -damer, och i Frankrike utfärdades 1283 en förordning för att förbjuda borgare att bära kronor, visar det att även detta förekommit. En ett område där detta levt kvar är brudkronan. Under medeltiden var det även brukligt att smycka helgonbilder, särskilt av jungfru Maria med kronor. (källa)
5. Pelarna var av tegel, åttkantiga med framspringande gotiska stavar. Den omständigheten, att de lämnats utan bruksöverdrag, tyder på, att teglets vackra naturliga färg i det inre mångenstädes framträdde, varigenom kyrkan oavsett sina inre målningar å valvribbor, kappor och väggar, altare, helgonbilder och andra prydnader, framstod i medeltida färgskrud och detaljrikedom. (källa)