Helgonbiografi Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet helgonbiografi

1. Av egen personlig böjelse förde han också en askets liv och utformade i sin levernesbeskrivning över den helige Antonius, med vilken han stod i vänskapsförbindelse, idealbilden av en helig världsavsöndring. Intill vår tid har också denna helgonbiografiernas grundkodex eldat skaror till hänförelse för självövervinnelsens och helighetens mysterium. Avsatt på två arianska synoder 353 och 355 stannade Athanasios i Alexandria, tills han i februari 356 måste fly från ett överfall under pågående gudstjänst, och uppehöll sig bland Egyptens munkar intill kejsar Julianus tronbestigning 362. (källa)
2. Några av författarna har sannolikt också studerat i Europa. Ett exempel på direkt kontakt var att Snorre Sturlasson togs väl omhand av hertig Skule Bårdsson och kung Håkon Håkonsson i Norge och förmyndarregenten Birger jarl i Sverige. "Det skrevs avhandlingar om grammatik, astronomi och geografi, det översattes eller kompilerades verk om tideräkning och läkekonst, och man översatte predikningar, helgonbiografier och latinska historieverk." Många av de litterära verken hade direkta impulser från europeisk, kontinental litteratur. Litteraturforskningen har påvisat åtskilliga spår av belästhet, men samtidigt framträder sagorna i sin helhet som en självständig litterär bedrift. (källa)
3. Sankta Kakwkylla firades den 10 mars men verkar aldrig ha haft någon officiell status inom katolska kyrkan. Varken helgonbiografi eller officium finns. Hon var inte någon historisk person, utan uppstod på grund av grammatisk förvirring kring huruvida Sankt Columba var man eller kvinna. Hon kunde även blandas ihop med Sankta Gertrud av Nivelles, som också skyddade mot råttor och vars biografi Sankta Kakwkylla ibland fick dela. (källa)
4. Ansâri skrev såväl poetiska verk (kvartiner) som sufiska traktater, däribland en bok med biografier över helgon och mystiker: Tabaqât al-sufiya, baserad på en arabisk förlaga. Ansâris text i den boken är av stort filologiskt intresse eftersom den skrevs på en gammal lokal dialekt som då talades i Herat. Denna helgonbiografi reviderades och utökades år 1478 av Jâmi i dennes Nafahât, som även han verkade i Herat. Ansâri skrev flera böcker om islamisk filosofi och mysticism. En av hans böcker, skriven på arabiska, är Manâzil as-Sâ'irin (Vägfararens stationer), som beskriver den sökande sufierns andliga väg genom hundra stationer. Hans mest kända arbete är Munâjât Namâ, som skrevs på rimmad och rytmisk prosa med inslag av dikter. Den innehåller böner och åkallan av Gud. Hans munâjât blev med tiden blev så uppskattade att andra författare skrev munâjât i samma stil, och många av dem kom att tillskrivas Ansâri. Redan på tusentalet skrev Ansâri om sufiska temata som senare blev vanliga: den religiösa kvietismen, ödmjukheten, allvaret, passionen och teosofin. I Ansâris Kitāb dhamm al-kalām va ahlih utvecklar han sin opposition mot den rationella teologin, som han motsatte sig under hela sitt liv. (källa)