Helgondag Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet helgondag

1. I evangelisk-lutherska kyrkor, till exempel Svenska Kyrkan kan "helgon" dels syfta på alla kristna, dels på de förebilder som har egna firningsdagar under kyrkoåret. Vid reformationen i Sverige behölls nitton helgondagar under kyrkoåret, men de reducerades 1772 till sex stycken, i syfte att öka statens skatteintäkter. (källa)
2. De danska och norska kalenderstavarna skiljer sig från de svenska. De norska har bortsett frånågra runstavar från gränsbygderna mot Sverige endast skåror för att beteckna märkesdagar. Sådana kalendrar utan runor, så kallade primstavar, förekommer även i Sverige i Skåne, Bohuslän, Dalsland, Värmland, Härjedalen och Jämtland Den enda kända skånska kalenderstaven är av denna typ. De västgötska kalenderstavarna har veckodagarna angivna med karvstreck och särskilda tecken för helgdagarna, samt gyllentalen skrivna med ett särskilt chiffer, men saknar runor. I de gammelsvenska landskapen i övrigt dominerar dock stavar med veckodagarna betecknade med runor. Då under medeltiden skrivkunnigheten var föga utbredd användes så kallade bildalmanackor, där helgondagarna betecknas med symboler för helgondagarna i stället för text. Sådana var vanliga på europeiska kontinenten under senmedeltiden. I vissa delar av Österrike förekom sådana kalendrar lång in på 1900-talet. I Danmark blev dessa vanliga under 1500-talet, och förekommer med såväl runor som latinska bokstäver. (källa)
3. Enligt legenden skall denne Lasaros senare ha utsetts till biskop av Kition på Cypern. Hans helgondag infaller den 29 juli. (källa)
4. Leo I, Leo den store, född omkring år 400 i Toscana, död 10 november 461 i Rom, var påve från den 29 september 440 till sin död den 10 november 461. Han utnämndes 1754 till kyrkolärare. Leo I vördas som helgon inom Romersk-katolska kyrkan. Hans helgondag firades tidigare 28 juni, då hans reliker överfördes till Peterskyrkan. I dag är hans helgondag densamma som hans dödsdag, den 10 november. (källa)
5. Årskulmen av denna kult skulle då ha nåtts kring midvintern. Häst- och djurkulter sågs som tabu av kyrkan, och olika försök gjordes för att få allmogen att upphöra med dem, eller att göra dem mer rituellt vaga genom att omvandla dem till kristna helgondagar. Uppgifter om hästoffer finns hos Adam av Bremen och i Hervararsaga samt i det arkeologiska materialet från exempelvis Upplands järnålder. (källa)
6. Kalendern utgörs av åtta pergamentblad- Fem av dem har ingått i en försvunnen mässbok med latinska böner. Det egentliga kalendariet består av en datumlista med helgondagar och anteckningar om kyrkans högtider. Vem som präntade pergamenten är inte känt. Kalendern innehåller även senare gjorda anteckningar, sannolikt skrivna i Uppland eller Södermanland. Bland annat berättas om märkligare tilldragelser från 1200-talets mitt till medeltidens slut, som att kung Magnus avled den 18 december 1290. Kalendern tillhörde fordom Vallentuna kyrka i Uppland. (källa)
7. En föregångare till almanackorna är också de handskrivna eller tryckta skrifter med uppgifter om helgdagar inom kyrkan som biskoparna delade ut till prästerskapet inom sina församlingar. I det medeltida Europa förekom också tidigt kalendrar med uppgifter om helgondagar och andra religiösa högtider. (källa)
8. Sju sovare, sjusovardagen eller sju sovares dag infaller 27 juli. Fram till år 1901 var dagen en helgondag i Sverige. De sju sovarna var enligt en legend sju fromma män som insomnade omkring år 250 under den romerske kejsaren Decius förföljelser mot de kristna och som sedan sov i nästan 200 år. Folkliga traditioner säger att den som sover länge den här dagen kommer att vara trött ett helt år framåt. (källa)
9. Perseiderna har observerats under omkring 2 000 år. Den tidigaste kända noteringen om dessa meteorer kommer från Mellanöstern. I Europa blev Perseiderna kända som "Sankt Lars tårar" eftersom de kan observeras kring hans helgondag den 10 augusti. (källa)
10. Józef Bilczewski, född 26 april 1860 i Wilamowice i södra Polen, död 20 mars 1923 i Lwów, Polen, var romersk-katolsk ärkebiskop av Lwów och professor i teologi vid Lwóws universitet. Józef Bilczewski vördas som helgon inom Romersk-katolska kyrkan. Hans helgondag firs den 20 mars. (källa)