Helhetsverkan Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet helhetsverkan

1. Fahlcrantz fick handledning av Deprez och Elias Martin och mot sekelskiftet 1800 fick han framför allt undervisning i landskapsmålning av Louis Belanger, som hade kommit från Frankrike 1798. Han tog livliga intryck av Belanger. Först väckte han uppmärksamhet med den stora duken Utsikt över Stockholm från Djurgården, som finns på Nationalmuseum i Stockholm. Sedan fick han en mängd beställningar och målade veduter, vyer, som komponerade landskap med berg, vattenfall och skogar, ofta i stämningsfull morgon- eller kvällsbelysning. Fahlcrantz blev den mest typiske romantikern i svenskt måleri. Mest lade han an på färgen med en helhetsverkan i guldbruna toner, under senare åren ofta i en violettblå kolorit. Fahlcrantz kost beundrades mycket av hans samtid, och han fick flera efterbildare. Han tog även intryck av Elias Martins landskapsstil, som efter studieresor i England återvänt till Sverige. För att klara sin ekonomi undervisade Carl Johan Fahlcrantz andra i ritning och han sålde sina tavlor till underpris för att få pengar till sitt uppehälle. (källa)
2. Övergången från manierism till barock brukar dock sägas gå med Ludovico, Agostino och Annibale Carracci vid den på 1580-talet grundade akademin i Bologna. Caravaggio var den som fick stilen att få fäste i Italien. I början av 1600-talet spreds stilen till Frankrike där Georges de La Tour influerades och via Neapel till Spanien där Giuseppe Ribera och Francisco de Zurbarán fångade upp stilen. Även till Nederländerna där Gerard van Honthorst och Hendrick Terbrugghen påverkades. I Spanien utvecklades genom Diego Velázquez en egen realistisk barockstil, medan Peter Paul Rubens i en syntes mellan Caravaggios måleri och det venetianska renässansmåleriet skapade en egen stil präglad av sensualism och stark målerisk helhetsverkan. (källa)
3. Carrère sökte sna förebilder inom renässansens byggnadsform. En harmonisk jämn dekoration ochen förnäm, sluten helhetsverkan utmärker hans byggnader, av vilka Public Library i New York och Carnegie Intitute i Washington, D.C. hör till hans mest kända. (källa)
4. Hienonen studerade vid Fria konstskolan 1954–1959. I sin nonfigurativa konst är han bland annat påverkad av Sam Vanni och Vasilij Kandinskij. Med små variationer har han varit trogen sitt konstruktivistiska formspråk, som han utvecklade på 1960-talet. På 1970-talet fick hans geometriska kompositioner även figurativa inslag och stod stundom Unto Pusas formspråk nära. Hienonens kompositioner med ofta enfärgade formytor är strama och behärskade, ibland intensivare och mera komplexa. Han företräder ett stiliserande måleri där han gärna fångar upp geometriska former och bygger på en rytmiskt komponerad helhetsverkan. Han har under 1980- och 1990-talen samt 2000-talets första år fortsatt på sin personliga linje med abstrakta och halvabstrakta målningar. Han har gjort många lyckade utkast till monumentalmålningar. Ett av hans monumentalarbeten finns i Bolarskogs sjukhus i Esbo. Hienonen tillhörde 1959–1969 målargruppen Grupp 4, vars övriga medlemmar var Tor Arne, Kauko Hämäläinen och Seppo Kärkkäinen. På 1970-talet undervisade han vid Tekniska högskolans i Helsingfors arkitektlinje. (källa)