Helot synonym - liknande ord, varianter, betydelse & korsord

Vad betyder och hur uttalas helot

Helot uttalas helot [-o´t el. -å´t] -en -er.

Helot betyder forngrekisk livegen och slav.

Ordformer och varianter av helot

Helot är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Hur används ordet helot

Som landets äldsta invånare nämnas kynurier och leleger, till vilka sedan sällade sig achaier, den härskande stammen under den homeriska tiden, och slutligen dorer, som gjorde de äldre invånarna dels till trälar (heloter), dels till skattskyldiga undersåtar (perioiker). Det på Eurotas högra strand belägna doriska Sparta, ibland även kallat Lakedaimon, blev huvudstaden för hela landet, vars övriga städer förlorade all politisk självständighet. Bland dessa kan nämnas det starkt befästa Sellasia i landets norra del, där vägarna från Arkadien och Argolis löper samman, det likaledes strategiskt viktiga Therapne nordost om Sparta, på ett utsprång av Parnon, det urgamla, genom sitt Apollontempel berömda Amyklai omkring 5 km söder om Sparta, samt Gytheion, Lakoniens hamnstad, belägen vid Lakoniska viken.

Kring år 1300-1000 f.Kr. förföll de dominerande minoiska och mykenska kungadömena av en serie av utdragna krig. Perioden från 1100 f.Kr. till 800 f.Kr. kallas vanligtvis grekernas mörka tidsålder, under denna tid skedde folkomflyttning som ledde till att dorerna invandrade till den grekiska halvön och blev spartanerna, argiverna och messenerna. Spartanerna fick efter ett tag problem med överbefolkning och brist på mark, vilket de löste genom att erövra Messenien 715 f.Kr. De gjorde messenerna till statsslavar, heloter. Messenerna gjorde uppror och efter ett trettio år långt krig krävde de spartaner som deltagit i kriget samma politiska rättigheter som den dåvarande aristokratin.

Enligt de antika historikerna hade fadern Eursthenes hade under sin regentperiod medgivit att de folk som besegrats av spartanerna skulle åtnjuta samma rättigheter som de doriska invånarna. Agis I kom under sin regeringsperiod att frånta dem dessa rättigheter varpå dessa olika folk gick från att vara undersåtar till att bli lydfolk. Invånarna i stadsstaten Helos skall då ha rest sig i en revolt och försökt att frigöra sig från Spartas övermakt. Upproret nedkämpades under ledning av Agis I. Folket från Helos skall därefter ha fått ge namn åt den klass av besegrade folk som inte var spartaner - det vill säga heloter - vilka framgent kom att leva under närmast rättighetslösa förhållanden. Denna förklaring till heloternas uppkomst är dock ifrågasatt av den moderna historieforskningen.