Helvetesskildring Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet helvetesskildring

1. År 1749 fick Johan Risberg i uppdrag att dekorera kyrkan. Målningssviten består av omfattande akantus- och bandornamentik samt bibelmotiv. Förmodligen har Risberg delvis återanvänt Amunds karakteristiska rundlar i sin komposition. I östra valvet finns fyra motiv ur Hjärtats saga inspirerade av motsvarande målningar i Läckö slottskyrka. Runt fönsterna målades dekorativa gardiner. 1866 målade Anders Gustaf Ljungström tre motiv i kyrkan, nämligen en sol med namnet Jahve ovanför sydportalen, Den korsfäste Jesus på sydöstra långhusväggen, ovanför dopfunten, samt Kristi himmelsfärd på norra korväggen. Han ska då också fått i uppdrag att måla över en, av Risberg målad, helvetesskildring. (källa)
2. Kyrkans trätunnvalvstak och väggar har målningar utförda 1783 av Joachim Gotthard Reimers. Man tror att brädor från den äldre kyrkan har återanvänts, då underliggande målningar lyser fram, vilka kan ha varit utförda av Jonas Ahlstedt 1742. Helvetesskildringen över västläktaren målades över omkring 1870. Då koret byggdes ut 1913 fick man komplettera målningarna. Takets motiv består av är änglahuvuden, himmel och ornament över koret samt av himmel och helvete över långhuset. På träväggarna avbildas bibliska scener, gammaltestamentliga utefter sydsidan och huvudsakligen nytestamentliga utmed den norra: Moses vid busken, Jakobs stege, braham och änglarna, kopparormen, Rebecka vid brunnen, Kristi födelse, dop, Getsemane, Golgata, Kristi förklaring och Noaks ark. Under läktaren avbildas ett kustlandskap, träd, berg, får och båtar. Över koringången finns Gustav III:s namnskiffer. Bjälkar och lisener är marmorerade och har blomstermålningar. (källa)
3. Han var son till borgaren Paul Nehrman och Anna Christina Rodolph och gift med Charlotta Helena Pettersson. Nehrman utskrevs som gesäll 1743 från mästaren Johan Christian Zschotzscher i Växjö och arbetade därefter hos Johan Kinnerus 1746 och för en mästare Pettersson 1747. Han ansökte om burskap i Linköping 1750 som beviljades 1751 och blev mästare under Göteborgs Målareämbete 1752. Hans tid i Linköping blev kort redan i december samma år flyttade han till Jönköping där han var bosatt fram till son död. Han utförde en rad dekorativa målningar i olika Småländska kyrkor bland annat i Svenarums kyrka, Rosberga kyrka, Öggestorps kyrka och Almesåkra kyrka. Inga av dessa målningar finns bevarade i ursprungligt skick men med goda beskrivningar och relativt omfattande fragment gör det möjligt att bilda sig en uppfattning om Nehrmans måleri. Han tillhörde den grupp av kyrkomålare som följde efter i Edvard Orms stil där man återgav Treenigheten, Försoningen, Yttersta domen och helvetesskildringar. Av de bevarade fragmenten kan man sluta sig till att Nehrman var en av de mer framstående kyrkomålarna vid denna tid. (källa)
4. Hans verk bestod en altartavla (Frälsarens lidande i Örtagården) för Karlstads domkyrka 1761, och målningen Kopparormen som han skänkte till kyrkan 1767, båda dessa verk förstördes vid kyrkvindens brand 1865, dit de flyttats efter korets ombyggnad 1792. Han utförde takmålningar i Brunskogs kyrka 1766, och för Silleruds kyrka 1768, och målningarna i Fryksände kyrka 1775, alla tre kyrkorna revs på 1800-talet. Från Fryksände kyrka finns rester av helvetesskildringen bevarat på Värmlands museum. (källa)