Vad betyder och hur uttalas hembygdsforskning
Hembygdsforskning uttalas hem|bygds|forsk|ning.
Ordformer och varianter av hembygdsforskning
Singular
- hembygdsforskning
- obestämd grundform
- hembygdsforsknings
- obestämd genitiv
- hembygdsforskningen
- bestämd grundform
- hembygdsforskningens
- bestämd genitiv
Hembygdsforskning är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet hembygdsforskning
Varbergs Fornminnesförening grundades 1995 av personer i Varberg med ett stort intresse av arkeologi och hembygdsforskning. Föreningen består f.n. av ett 100-tal medlemmar, däribland såväl fritidsarkeologer som professionella arkeologer och historiker.
Hösten 1981 började programserien Svearikets vagga – En historia i gungning sändas i Sveriges Television vilket blev Västgötaskolans massmediala genombrott. Producenten Dag Stålsjös upplägg lät debatten utgå från verkliga eller mytiska motsättningar: mellan akademiker och lekmän, mellan central kulturmiljövård och regional hembygdsforskning, mellan traditionell historietolkning och andra synsätt. I programserien gavs Västgötaskolan och dess företrädare en framträdande plats, samtidigt som det fanns mer eller mindre uttalat populistiska, antiakademiska inslag. Programserien följdes upp av en TV-sänd paneldebatt den 10 september 1982 mellan företrädare och motståndare till Västgötaskolan, samt opartiska historiker, ledd av programledaren Lars Orup.
Förbundets uppgift är att fungera som en centralorganisation för sina medlemsorganisationer och hembygdsföreningarna i Svenskfinland samt väcka intresse och bilda opinion för hembygdsarbete bland den stora allmänheten. Förbundet verkar inom ett mycket brett område och ordnar seminarier och kurser i bland annat kulturminnesvård, arkeologi, museiverksamhet, fotoarkivering, byggnadsvård och föreningsteknik. Förbundet har en sektion för lokalhistoriska arkiv och hembygdsforskning. Speciella insatser har också gjorts för att väcka intresse för och ge information om staden som hembygd bland barn och ungdomar. Man utger sedan 1986 tidskriften Hembygden, som har en upplaga på 11 000 exemplar (2009) utkommer fem gånger om året.
Enqvist, Arvid, "Några norrländska gravfynd från äldre folkvandringstid", Arkiv för norrländsk hembygdsforskning 1919, Föreningen för norrländsk hembygdsforskning, Härnösand 1919 (libris).
Släktforskning eller genealogi i Sverige bedrivs i huvudsak av privatpersoner med avsikt att spåra sitt eget biologiska ursprung och sin egen biologiska släkt, och inom hembygdsforskning. Det förekommer även professionell släktforskning, som uppdragsforskning åt andra personer eller som ett led i skrivandet av biografier för encyklopedier. Vidare förekommer släktforskning som hjälpvetenskap i vetenskapliga utredningar av sjukdomars ärftlighet, historisk forskning, med mera.
Bland godtemplarna blev hembygdsforskning populärt och rörelsen blev sammanflätad med hembygdsrörelsen. Godtemplarrörelsen såg industrialiseringen som ett allvarligt hot mot hembygden och det gamla by och bondesamhället. Då majoriteten av Östersunds befolkning hade sina rötter på landsbygden rådde inga stad-landsbygdsspänningar inom Jämtland. Rörelsernas gemensamma arbete gjorde att staden och dess borgerliga styre hade en extremt avvisande hållning gentemot industrier. Istället ville man framställa Östersund som ett centrum för friluftsaktiviteter, kultur, utbildning och turism. Man ville inte att industrier skulle hota den goda miljön, den rena luften, naturen och de kulturhistoriska traditionerna.
