Vad betyder och hur uttalas hembygdskänsla
Hembygdskänsla uttalas hem|bygds|känsla.
Ordformer och varianter av hembygdskänsla
Singular
- hembygdskänsla
- obestämd grundform
- hembygdskänslas
- obestämd genitiv
- hembygdskänslan
- bestämd grundform
- hembygdskänslans
- bestämd genitiv
Plural
- hembygdskänslor
- obestämd grundform
- hembygdskänslors
- obestämd genitiv
- hembygdskänslorna
- bestämd grundform
- hembygdskänslornas
- bestämd genitiv
Hembygdskänsla är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet hembygdskänsla
Inledningsvis var det tänkt att organisationen enbart skulle fylla uppgifter inom försvaret i fredstid men dessa tankar övergavs snabbt. 1936 togs det fram bestämmelser som reglerade lottornas verksamhet i så väl freds- som krigstid. I fredstid skulle verksamheten koncentreras till fyra områden: 1) insamling av pengar till Landstormsrörelsen, 2) förplägnadstjänst vid landstormsmännens övningar, 3) utbildning av egna medlemmarna samt 4) informationsarbete för att "höja fosterlands- och hembygdskänslan och stärka nationens försvar". I krigsstid skulle lottorna istället bedriva olika former av hjälpinsatser för försvaret inom hembygden, särskilt under mobiliseringen. Lottorna uppdelades i armé-, marin- och flyglottor.
Krigstidsbestämmelser: Länge var det tänkt att organisationen enbart skulle fylla uppgifter inom försvaret i fredstid men dessa tankar övergavs snabbt. 1936 togs det fram bestämmelser som reglerade lottornas verksamhet i så väl freds- som krigstid. I fredstid skulle verksamheten koncentreras till fyra områden: 1) insamling av pengar till Landstormsrörelsen, 2) förplägnadstjänst vid landstormsmännens övningar, 3) utbildning av egna medlemmarna samt 4) informationsarbete för att "höja fosterlands- och hembygdskänslan och stärka nationens försvar". I krigstid skulle lottorna istället bedriva olika former av hjälpinsatser för försvaret inom hembygden, särskilt under mobiliseringen.
Tidningen har varit oavhängig sedan starten och blev sexdagars 1960. Dess grundare och förste chefredaktör (1917–1928 och 1931–1934) var Esko Aaltonen, sedermera professor i sociologi vid Åbo universitet, som genom sin starka hembygdskänsla bidrog till att landsändan började uppfattas som ett separat landskap. Upplagan var 2009 omkring 13 650 exemplar.
Samma namn har sedan tillagts en grupp av de yngre nyromantikerna på 1800-talet, främst Ludwig Uhland, Justinus Kerner, Gustav Schwab, Karl Mayer, vidare Wilhelm Hauff, Gustav Pfizer, Wilhelm Waiblinger med flera. Ett drag av idyll, avoghet mot främmande tendenser, hembygdskänsla och även personliga förbindelser förenar dem, trots att skolbegreppet knappast med rätta kan läggas på deras samhörighet.
