Hemmafru Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet hemmafru

1. En hemmafru är en gift kvinna, vars huvudsakliga sysselsättning är arbete i hemmet med barnomsorg och hushållsarbete. En hemmafru är således inte förvärvsarbetande utanför hemmet och hushållets monetära inkomst kommer vanligen från maken. Begreppet uppkom under 1920-talet.
2. En hemmafru kan också kallas husmoder (eller husmor), men begreppet husmoder är mer omfattande och inbegriper även anställda kvinnor som ansvarar för hushållningen på till exempel en institution eller en större gård. Husmoder har använts om för hushållet ansvariga kvinnor genom historien.
3. En maskulin form av ordet hemmafru uppkom under 1960-talet - hemmaman. Det syftar på en gift man eller sambo som, oftast tillfälligt, ej förvärvsarbetar utan sköter hem och barn. En lyxhustru (maskulin form lyxmake) är en gift, icke förvärvsarbetande kvinna som inte förväntas bidra med något arbete i hemmet. Hemarbetet utförs i detta fall av hushållsarbetare.
4. Begreppet hemmafru uppkom under 1920-talet då det användes som motsats till yrkeskvinna. Mellan 1930 och 1960 ökade antalet hemmafruar i Sverige från 930 000 till 1 148 000. Utvecklingen hängde samman med övergången från agrar- till industrisamhälle. Från 1930-talet och framåt minskade antalet sysselsatta inom jordbruket. Allt fler flyttade från landsbygden till städerna. Samtidigt ökade antalet gifta par. Allt fler, i huvudsak män, tjänade ihop till försörjningen utanför hushållet, primärt genom lönearbete i industrin. Kvinnorna blev hemmafruar och med särskilt ansvar för barnen.
5. En vanlig inställning var att acceptera dåtidens könsroller som självklara men att förespråka olika typer av förbättringar för hemarbetande kvinnor. Mer radikala personer menade att hemmafrun hölls fången i sitt ekonomiska beroende till mannen, att det var orättfärdigt att hon inte fick lön för sitt arbete och att hon fråntogs möjligheter till stimulans och utveckling av sina förmågor. Dessa menade att hemmafrun, kvinnan, betraktades som en människa utan eget förstånd och egen kapacitet samt hindrades från att delta i samhället i stort.
6. Från och med 1960-talets senare del kom antalet hemmafruar stadigt att minska. Många tog lönearbete inom skola, vård och omsorg, när den offentliga sektorn byggdes ut. Fler än 500 000 hemmavarande kvinnor tog steget ut i arbetslivet mellan slutet av 1960-talet och början av 1980-talet. Bara mellan 1968 och 1970 ökade antalet nyanställda kvinnor i Sverige med 100 000 varje år.
7. I dagens Sverige då de flesta kvinnor utbildar sig och förvärvsarbetar talar man sällan numera om att vara hemmafru utan om att vara föräldraledig (eller mammaledig, och för mannen pappaledig). Föräldrarna får under denna period ekonomisk ersättning genom föräldraförsäkringen. Traditionella hemmafruar är numera ganska ovanliga i Sverige. (källa)