Hemmarsch Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet hemmarsch

1. Efter aftongudstjänsten, återkom kungen till löpgravarna vid sjutiden. Han gick till den gamla linjen för att bättre kunna övervaka arbetet med den nya linjen. Mellan klockan åtta och nio kom taffeltäckaren Johan Hultman till löpgravarna för att servera aftonmåltid till kungen. Karl XII hade låtit bord och stolar utplaceras i löpgraven för att underlätta måltiden och det fanns till och med en säng i löpgraven, ifall kungen ville ta en stunds vila. För att kunna överblicka arbetet bättre, klättrade kungen upp på bröstvärnet genom att sparka in fötterna i lerväggen och sätta armarna på toppen av bröstvärnet. Under honom stod Maigret, generalmajor Philip Bogislaus von Schwerin, generaladjutant Johan von Kaulbars, gardeskapten Knut Posse, fortifikationskapten Philip Schultz och generaladjutant André Sicre. Efter en stund kom Carlberg till kungen. Kring klockan halv tio på kvällen blev Karl XII skjuten av en kula i den vänstra tinningen med utgångshål genom den högra. Skottet var direkt dödande. Omedelbart utbrast Kaulbars: "Herre Jesus" och Schwerin grep Carlberg om armen. En bår hämtades och kungen täcktes av soldatkappor och André Sicre täckte kungens ansikte med sin hatt och peruk. Sicre tog själv kungens genomskjutna hatt. Det kungliga liket fördes till Tistedalen av Carlberg och tolv omedvetna bårbärare. I en brant backe halkade bärarna och soldatkapporna samt peruken föll av. Carlberg fick kungen över sig och bårbärarna kände igen liket. Carlberg sade till dem att inte avslöja händelsen för någon. Klockan ett på natten kom båren fram till Tistedalen och lades ned på bygatan. Schultz, Carlberg, en tjänare och en livvakt förde båren till ett hus, kallat "Kungshuset". Liket fördes in i huset, där von Schwerin och livmedikus Melchior Neumann fanns. På kvällen den 4 december lades kungen i en furukista och två dagar senare startade hemmarschen mot Sverige. (källa)
2. Xenofon var en av Sokrates lärjungar. Efter studierna följde han med den grekiska här som stred under Kyros den yngre i Persien och deltog i slaget vid Kunaxa 401 f.Kr. Om detta krig och dess konsekvenser berättade han i Anabasis som utspelades i det persiska riket. Där beskrev han även hur han själv tog befälet och ledde den grekisk legotruppens hemmarsch, (de tiotusens tåg), från Babylonien, över Armeniens bergsland och fram till havet – i detta fall sydkusten på Svarta havet där det fanns grekiska kolonier – så att de kunde återvända till hemlandet. Det är härifrån den litterära frasen "Thalatta, thalatta!" ("Havet, havet!") stammar, frånär de grekiska soldaterna först fick syn på havet framför sig. (källa)
3. Zülich återvände därpå än en gång till Bender, där kung Karl som ett erkännande av hans goda vilja vid Pruth gav honom friherrediplom. Zülich deltog sedan i kalabaliken 1713, sårades strax i början och blev fången, men snart frigiven. Han fick då under Axel Sparre befälet över de i Bender kvarlämnade svenskarna och förde under deras hemmarsch från Turkiet (1714-15) befälet över en av de fem "indelningar", som de tågade i. Efter ankomsten till Pommern deltog han i striderna på Rügen och i Stralsunds försvar och blev åter sårad och fången. Utväxlad, begav han sig till armén i Skåne och var sedan med om de norska fälttågen överkommendant i Stralsund och chef för Drottningens livregemente till fot samt befordrades till generallöjtnant. (källa)
4. Hemmarschen, op. 27, för kör och orkester (text: Verner von Heidenstam) (1907–12). (källa)