Hemslöjdsförening Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet hemslöjdsförening

1. Ingers genomgick vävlärarutbildning, var lärare på Hvilans folkhögskola 1926 och 1929–35, på Åsa folkhögskola 1927–28, Malmöhus läns hemslöjdsförenings vävskola i Malmö 1927–36, föreståndare för Ångermanlands hemslöjdsförening 1936–42 och direktris för Malmöhus läns hemslöjdsförening 1942–69. (källa)
2. Redan 1836 bildades en hemslöjdsförening av Viby hushållsförening, och från 1850-talet värnade Örebro läns hushållningssällskap om hemslöjden i länet. (källa)
3. Anna Wettergren-Behm, född Wettergren 16 september 1877 i Arboga, Västmanlands län, död 9 februari 1938 på Sjögränds gård i Norra Råda församling, Värmland, var en svensk textilkonstnär. Hon tillhörde pionjärerna i kretsen kring Lilli Zickerman och blev den första mönsterriterskan på Föreningen för Svensk Hemslöjd, där hon arbetade 1903–1916. Hon var verksam vid Värmlands läns hemslöjdsförening samt ritade mönster för Almedahls AB. Hon spelade en framträdande roll som förnyare av den svenska vävnadskonsten, bland annat för damastvävningen. (källa)
4. Efter studier i Uppsala, Danmark och USA blev hon 1934 statens inspektris för lanthushållningsskolorna och därefter byråchef i Överstyrelsen för yrkesutbildning 1947–1961. Hon var också ordförande i Svenska hemslöjdsföreningarnas riksförbund 1961–1972. (källa)
5. Bergdahl blev efter det redaktör för Svenska Hemslöjdsföreningarnas riksförbunds tidningen Hemslöjden. 1983 gav hon även ut boken Gotländsk sticksöm tillsammans med Ella Skoglund, och hon hade ett intresse för hemslöjd och textil. (källa)
6. Knypplingen är känd i Sverige sedan 1700-talets första hälft. I Vadstenatrakten har knypplingen varit en saluslöjd och bidragit till mångas försörjning. Det bidrog till att knypplingen förändrades enligt mode och efterfrågan. Vid 1800-talets slut var det kragar, manschetter och barber som tillverkades, och i början av 1900-talet blev det kraftigare spetsar avsedda för lakan och örngott. Från ca 1930-talet omfattades Vadstenaknypplingen av hemslöjdsföreningen i Östergötlands verksamhet och ett nyskapande i form av inredningstextilier, som lampor, och bordslinnen smyckades med knypplade spetsar – liksom behovet av altarspetsar. Från 1962 kom den ideella Föreningen Svenska Spetsar att verka för att främja knypplingen framförallt i Östergötland men även i andra delar av Sverige där knyppling har utförts på ett traditionellt sätt. Sådana områden är bland annat Dalarna, Skåne, Blekinge och Hälsingland. Där det funnits en folklig typ av knyppling utförd för eget behov att använda till folkdräkten eller som inredningstextil. I dessa områden har vanligtvis ett ålderdomligt mönsterformer konserverats. (källa)
7. Sofia Widén var dotter till Johan Widén, som var landshövding i Jämtlands län 1906–1923, och hans hustru Ellen Murray, som grundade friluftsmuseet Jamtli och hemslöjdsföreningen Föreningen Jämtslöjd. (källa)
8. I modernt språkbruk räknar man i Norge Henrik Wergeland som upphovsman till uttrycket. Eilert Sundt använder begreppet för att beteckna ett arbete som utförs utanför ordinarie arbete och som sysselsätter alla i familjen, till skillnad från maskinell tillverkning och hantverk som huvudsysselsättning. Han är dock inte helt säker på hur begreppet skall definieras, utan skriver att det "är något osäkert och svävande". ("...er noget Usikkert og Svævende i Husflidens Navn og Begreb"). Sundts bok gav upphov till dagens hemslöjdsrörelse, den norska hemslöjdsföreningen Den norske husflidforening grundades 1891. Syftet är att utbilda människor i handarbete och hemslöjd och att skapa förutsättningar för försäljning. (källa)
9. Folkskollärarekollegorna Josef Andersson och Erland Borglund har haft en grundläggande betydelse för Dals Långeds omvandling från industri- till kunskapssamhälle. Tillsammans grundade de först 1929 Steneby hemslöjdsförening och senare 1934 Stenebyskolorna. (källa)
10. Det är okänt exakt när den manliga Malmadräkten togs fram av Västmanlands läns hemslöjdsförening på 1920-talet. Dräkten bygger på den långrock, skinnbyxor, väst och snösockor som då fanns i Västmanlands fornminnesförenings samling. Dessa plagg kom alla från Fettsta gård i Malma socken. Malmadräkten var fram till mitten av 1950-talet den enda manliga bygdedräkten i Västmanlands län. Denna dräkt har under lång tid kallats för Bro-Malmadräkten vilket kan bero på att Bro och Malma kommuner slogs ihop 1939 och att man allmänt talar om Bro-Malma. (källa)