Herrgårdsfröken Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet herrgårdsfröken

1. Elisabeth Tamm på Fogelstad: en radikal herrgårdsfröken (1989). (källa)
2. I filmen debuterade Mai Zetterling och Jeanette von Heidenstam i några mindre roller som herrgårdsfröknar. (källa)
3. I fortsättningen har Ellen avlidit och ansvaret för torpets invånare vilar starkt på Kulla-Gulla. Patron på herrgården har fängslats av hennes frimodighet och likhet med hans döda dotter och det visar sig så småningom att hon faktiskt är hans dotterdotter. Hon blir därmed en herrgårdsfröken, flyttar in till herrgården, får en utbildning och god ekonomisk ställning . Men hon fortsätter att ta ansvar för Kulla-torpets barn och i sin nya ställning ser hon också sociala missförhållanden och fattigdom hos arbetare på herrgården. Hon möter kärleken i form av Tomas, den nya bokhållaren och makarna tar över herrgården. (källa)
4. Hamilton Geete var dotter till landshövdingen i Upplands län Adolf Ludvig Hamilton och Agnes Geijer (Erik Gustaf Geijers enda dotter). Hon föddes på egendomen Blomberg och bodde där till 1863, då familjen flyttade till Uppsala. Redan som barn på Kinnekulle var hon intresserad av läsning och teckning. Under barndomen kom Hamilton Geete i kontakt med Edward Nonnens familj på Degeberg och där grundlades hennes intresse för engelsk litteratur och det engelska språket, som kom att bli ett andra modersmål. Sina enda utlandsresor företog hon 1861–1863, då hon tre gånger besökte Tyskland tillsammans med modern. Hon gifte sig 1876 med provinsialläkaren Gustaf Vilhelm Geete (1841–1916) efter en tioårig förlovningstid och hon blev svägerska till Robert Geete. De flyttade till Delsbo där maken blev distriktsläkare. Kontrasten var stor mellan vardagen i Delsbo och hennes tidigare liv som herrgårdsfröken och dotter på länsresidenset. Geetes flyttade 1879 till Skellefteå och senare blev maken provinsialläkare i Hjo. De flyttade slutligen till Borås 1893. (källa)
5. Den äldsta kända valsmelodin i Finland finns nedtecknad i en notbok av okänd ägare daterad 9 april 1779. Här finns en "walzer" i raden av menuetter. Hur den dansades vet vi ingenting om. Däremot vet man att det dansades vals på Rantasalmi gård i Östra Finland på julaftonen år 1800, där 14-åriga herrgårdsfröken Jacobina Charlotta Munsterhjelm hemma från Tavastby gård i Elimäki socken firade jul. Hon har antecknat i sin dagbok: "om afton lekte vi några lekar och dansade kadrilg och några valser". Vid den här tiden hade valsen bara varit en modefluga bland societeten i Sverige i bara några årtionden. Valsandet blev snabbt populärt också i den östra delen av det svenska riket. Redan på 1840-talet kände man till valsen i så gott som hela landet, i alla fall i de mera välbärgade hemmen . . (källa)