Herrgårdsbyggnad Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet herrgårdsbyggnad

1. 1876 uppfördes en herrgårdsbyggnad av sten i italiensk villastil på andra sidan sundet, på Selaön, där merparten av godsets mark finns. Den nya byggnaden kallas numera Tynnelsö gård. (källa)
2. Herrgårdsbyggnaden kommer från Hallstahammar och byggdes 1702. Huset har säteritak och 34 meter lång, tio meter bred och innehåller tio rum och kök. Byggherrar var kopparslagaren Johan Stricher och hans hustru Margareta Biörn som lät uppföra herrgårdsbyggnaden i karolinsk stil. Till anläggningen hör även ett lusthus från Gideonsbergs herrgård i Västerås och ett utedass från Bernsborg på Blåsbo i Västerås. (källa)
3. Revetering började användas under 1700-talet för att ge till exempel herrgårdsbyggnader intryck av att vara byggda i sten. På 1830-talet spred sig bruket även till bondgårdar, först i södra Sverige. Det spred sig på 1850-talet även till övriga Sverige och då inte längre enbart begränsat till bondgårdar. (källa)
4. Skiffertak är ett tak av naturstenen skiffer. Skiffer finns av olika typer exempelvis lerskiffer, glimmerskiffer eller fyllitskiffer och har traditionellt förekommit på kyrkobyggnader samt på en del andra herrgårdsbyggnader tillhörande de högre stånden. På senare tid har detta dock ändrats då takskiffern på nytt börjats användas som bruksmaterial är ett vanligt material på både tak och fasader. (källa)
5. Framåt slutet av 1600-talet dog Peder Wester vilket under arvskiftet år 1703 resulterade i att gården delades upp i Nedre och Övre Haddebo. En herrgårdsbyggnad uppfördes till Övre Haddebo i typisk svensk karoliner stil. Genom att dämma upp närliggande sjöar och på så sätt producera energi blev bruket mycket produktivt under 1700-talet och framställde bland annat gjutjärn. Både Övre och Nedre Haddebo stannade i familjen Wester i över ett århundrade då Arvid Westers änka sålde Nedre Haddebo 1821 och Övre Haddebo 1826. Arvid Westers dotter Eva Christina gifte sig 1833 med rektorn och publicisten Otto Gumaelius, vars bror Wilhelm Gumaelius dotter Henrica gifte sig med Per Fredrik Brandelius, som senare kom att köpa bruket. (källa)
6. På den plats där den nuvarande herrgården ligger uppförde Svedin Karlström 1812–17 en herrgårdsbyggnad (corps de logis) av sten i en våning uppförd av byggmästaren Anders Lundberg. Byggnaden omfattade 10 rum och kök. Vidare uppfördes två ladugårdsbyggnader eller stallängor samt två boningslängor. (källa)
7. Myrarna i gränslandet mot Offerdalsfjällen innehåller så kallade myrmalm som under lång tid har använts för järnframställning. I början på 1800-talet började denna järnframställning att industrialiseras, först i Åflo och därefter i Rännön. Vid Örnstolån nordväst om Rännön öppnades i början på 1800-talet en järnmalmsgruva. Den mellan Rönnösjön och Landösjön belägna forsen, Rönnöforsen, gav namn till det järnbruk som började uppföras år 1845 av bergsingenjören Karl Ferdinand de Ron från Åflohammars bruk i Åflo. Stångjärnshammare, masugn, herrgårdsbyggnad, kontorsbyggnader och magasin uppfördes vid forsen, liksom torpställen, skola och brukskapell. (källa)
8. Stocksundstorps gård är en kulturhistoriskt värdefull byggnad vid Konvaljstigen 4 i Stocksundstorp, stadsdelen Bergshamra inom Solna kommun. Gården och trädgården utgör idag en liten rest av den anläggningen med herrgårdsbyggnad och park, som troligen uppfördes omkring 1753. Enligt kommunen är Stocksundstorps gård av omistligt kulturhistoriskt värde, och frågan har väckts om byggnadsminnesförklaring. (källa)
9. Corps de logi utformades som en ståtlig herrgårdsbyggnad invid sjöstranden. Huset är uppfört i timmer runt 1860–1864. Det är åtta fönsteraxlar lång och tre fönsteraxlar bred. Huset har reveterade fasader i två våningar mot sjön och, på grund av sluttningen, en våning åt norr. Fasaderna accentueras av frontespiser på båda långsidor, den mot sjösidan är präktigare med fyra fönsteraxlars bredd, den mot landsidan har två. Byggherre var Gabriel Wilhelm Julius Forsell som tidigare bebott Malstanäs. 1936–1939 reparerades och moderniserades corps de logi när Magnus Björnstjerna var ägare. (källa)
10. Kolga herrgård (estniska: Kolga mõis, tyska: Kolk, Kolck) är en herrgårdsbyggnad och gods i orten Kolga i Kuusalu kommun i Harjumaa i Estland. (källa)