Hingstpremiering Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet hingstpremiering

1. Obligatorisk hovbroskröntgen av hingstar som ämnas visas på hingstpremiering skall ske från och med 2 1/2 års ålder. Godkända avelsfärger är brunt (som är vanligast) fux, svartbrunt, svart, samt olika skimmelvarianter. (källa)
2. Idag betar stora flockar av ponnyerna i den södra delen av ön och över 300 personer kom på hingstpremieringen år 2007. I september 2007 hölls även de första tävlingarna vid Borgholms slott för att utse de lämpligaste avelshästarna. Men ölänningarna får vänta innan de får kalla rasen för ölandsponny, då Jordbruksverket har sagt nej, och idag kallas ponnyn för estnisk buskponny. (källa)
3. Troligen skulle sönderavlandet ha fortsatt om inte Lord Arthur Cecil och Lord Lucas ingripit. 1891 startade de ett avelssällskap för rasen med syfte att förbättra rasen. Sällskapet och de två lordarna inledde en hingstpremiering där man skulle planera vilka hingstar som skulle få släppas lösa med hjorden. För att korrigera bristerna i fråga om massa, benstomme och härdighet tillförde Lord Cecil rejäla mängder inhemskt blod från rùmponnyer (svarta gallowayponnyer från Isle of rùm) och från highlandponny, dales, fell, dartmoorponny, exmoorponny och welshponny. Lord Lucas spädde på med det berömda Welsh Starlight-blodet genom sina Picket-ponnyer och även han använde sig av dartmoor, exmoor och fell. Han släppte till och med ut en Basutoponny som han tagit med sig från Sydafrika. De båda lordarna belönade även lokala uppfödare med premier och priser som skulle locka dem till att höja kvalitén på rasen, speciellt bland hingstarna. (källa)
4. Avelsföreningar är sammanslutningar av uppfödare och andra djurägare i syfte att tillvarata intressen som rör avel av husdjur. De för stambok, ansvarar för avelsprogram och rasstandard samt ordnar utställningar (till exempel hundutställning eller hingstpremiering) och andra tävlingar och prov. När det gäller lantbruksdjur skall avelsföreningarna vara godkända av ländernas jordbruksmyndigheter, i Sverige Jordbruksverket, samt EU:s motsvarighet. När det gäller sällskapsdjur brukar avelsföreningarna vara anslutna till ett riksförbund, till exempel Svenska Kennelklubben (SKK) eller Sveriges Raskattklubbars Riksförbund (SVERAK), som då är den organisation som har ansvaret för stambok och standard, ofta utifrån internationella överenskommelser. Inom hundavel talar man om rasklubbar och inom kattavel rasråd. Även för avel med hotade arter på djurparker finns organisationer: Svenska Djurparksföreningen och European Association of Zoos and Aquaria. (källa)