Hjälpvetenskap Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet hjälpvetenskap

1. Genealogi (ättelängd) är läran om en människas eller en djurarts släktförhållanden, och innefattar systematiska metoder för släktforskning (utforskning av släktförhållanden). Släktforskning utförs till största delen av amatörforskare utan forskarexamen för att utröna sin egen eller sin hembygds släkthistoria. Släktforskning kan studeras i akademiska kurser och utförs även inom vetenskaplig historieforskning, inom medicinsk vetenskap, med mera. Genealogin brukar tillsammans med biografin räknas till de historiska hjälpvetenskaperna, och genealogi och biografi kan även sammanfattas under begreppet personhistoria. Med en genealogi kan även avse en viss sammanställning över exempelvis en viss släkts sammanhang och historia. (källa)
2. Först den katolska motreformationen medförde ett nytt uppsving. De tridentinska reformdekreten av 3–14 december 1563 inskärpte de gamla föreskrifterna om kapitel, generalkapitel och visitationer samt tillfogade nya om klostrens och dess invånares egendom, novitiatet med mera. Nya kongregationer uppkom inom benediktinernas krets, av vilka den viktigaste var den helige Maurus kongregation, stiftad 1618. Hos maurinerna uppblomstrade ett rikt vetenskapligt liv, med frukter som bland annat framträtt i form av upplagor av kyrkofädernas skrifter och även banbrytande arbeten inom de historiska hjälpvetenskaperna sådana som Jean Mabillons "De re diplomatica" (Paris 1681) och Dantines, Durands och Clémencets "L'art de vérifier les dates" (Paris 1750). (källa)
3. Indirekta bevis för historicitet är mer vanskliga, och förekommer i flera hjälpvetenskaper till historieämnet. Olika fall kräver olika metoder, och de indirekta bevisen är oftare föremål för kritik och tvister. Exempel på indirekta bevis är paleografi - ett skriftligt dokument kan tidsdateras efter handstil och språket det är skrivet på. En stilanalys kan dock ofta användas för att visa om en text är tillagd i efterhand, eftersom den då ofta bryter mot resten av stilen i dokumentet. (källa)
4. Arndt studerade historia i Göttingen under Georg Waitz. Han blev 1875 docent och 1876 extra ordinarie professor i historia vid Leipzigs universitet samt 1894 professor i historiska hjälpvetenskaper där. Sedan 1862 var han medarbetare i "Monumenta Germaniæ Historica" och utgav i denna urkundssamling bland annat Gregorius av Tours verk. (källa)
5. Wuttke, som var son till borgmästaren i Brieg, blev 1841 privatdocent vid Leipzigs universitet, där hans livfulla föreläsningar i historia och dess hjälpvetenskaper samlade en stor lärjungeskara omkring honom och där han 1848 utnämndes till ordinarie professor. (källa)
6. Paleografin står i nära förhållande till, och överlappar delvis, andra historiska hjälpvetenskaper som epigrafik och diplomatik. Paleografin är främst ett stöd för filologin och den historiska forskningen i studiet av medeltida handskrifter. Denna vetenskap tar i betraktande alla de omständigheter som på något sätt medverkat vid tillkomsten av det historiska källmaterialet, såsom skrivmateriel, skrivsätt, bokstavsformer, förkortningar och de slutsatser som från dessa och andra tecken kan dras rörande handskrifternas ålder, deras senare öden, senare gjorda ändringar och rättelser i texten och så vidare. (källa)
7. Läran om sigill kallas sfragistik och räknas som en historisk hjälpvetenskap. (källa)
8. Numismatik (av grekiskans nomaisma: mynt) är läran om mynt, sedlar, polletter och medaljer. Den betraktas som en historisk hjälpvetenskap. (källa)
9. Ordet statsrätt begagnas även som namn på läran om statsrätten. Den skiljer sig i denna mening från politik eller statsvetenskap därigenom, att den anger, vilka de statsrättsliga förhållandena är, inte vilka de anses böra vara. Statsrättsläran ingår som hjälpvetenskap i statskunskapen, men är också en självständig juridisk disciplin. Som sådan utreder den, vilka de statsrättsliga förhållandena är enligt positiv lag, oberoende av historiska, sociala och politiska inflytanden. (källa)
10. Diplomatiken kan betraktas som en historisk hjälpvetenskap. Den innefattar alla olika aspekter av det vetenskapliga arbetet med urkunder. En viktig del är den formella indelningen av breven. Som diplomatikens fader räknas Jean Mabillon som 1681 utgav sitt verk De re diplomatica i sex böcker. (källa)