Hopfoga Synonymer Betyder Uttal

Vad betyder hopfoga, varianter, uttal och böjningar av hopfoga

Hopfoga synonym, annat ord för hopfoga, vad betyder hopfoga, förklaring, uttal och böjningar av hopfoga.

Vad betyder och hur uttalas hopfoga

Hopfoga uttalas hop|foga och är ett verb (lös eller fast sammansättning) -de.

Ordformer av hopfoga

Aktiv

hopfoga
infinitiv
hopfogar
presens
hopfogade
preteritum
hopfogat
supinum
hopfogande
presens particip
hopfoga
imperativ

Passiv

hopfogas
infinitiv
hopfogas
presens
hopfogades
preteritum
hopfogats
supinum

Perfekt particip

hopfogad en
~ + subst.
hopfogat ett
~ + subst.
hopfogade den/det/de
~ + subst.

Hopfoga är ett verb

Verb (av lat. verbum, ord), ordklass som innefattar ord som uttrycker handlingar, skeenden, processer, tillstånd och liknande. En vanlig minnesramsa, som även finns i många andra varianter, är Verb är någonting man gör, cyklar, tutar, springer, kör. Exempel på verb är redigera, skriva, åldras, må, trivas, sjunga, ljuga. Eller helt enkelt ord man kan sätta att framför.

Andra språk

Hopfoga på Engelska

  • join

Hur används ordet hopfoga

  1. Hos ryggradsdjuren är underkäken eller mandibeln den rörliga komponenten. Den är ledad i sina bakre utskott eller rami (singular ramus), i närheten av skallens tinning. När ordet käke används i singular avses ofta underkäken. Överkäken eller maxillan är mer eller mindre fast ansluten till skallen och består av två hopfogade ben, maxillor. Om maxillorna och närliggande strukturer inte blir fullständigt hopfogade uppstår käkspalt. Maxillorna bildar delar av den hårda gommen och 'golvet' i näshåligheten. Käkarna brukar vanligtvis hysa tänderna eller bildar basen till vilken en näbb är ansluten. (källa)
  2. Pappersvaror som hopfogas genom att dränkas in i silikatlösning och får torka blir därför brandsäkra, täta och hårda. Också i eldfast betong utnyttjas dessa egenskaper. Vattenglas användes också som tillsats i keramiklera till serviser och liknande. (källa)
  3. En bimetall är två metaller hopfogade. När en bimetall värms upp böjs den på grund av att ena metallen utvidgar sig mer än den andra. De vanligaste metallerna i en bimetall är koppar och stål. Bimetaller används till exempel i termometrar och termostater. I ugnar brukar termostaterna till dessa vara gjorda som bimetaller. Bimetaller är lämpliga som termometrar eftersom de inte fryser (som de flesta vätskor) och kan användas i nästan alla temperaturer. (källa)
  4. I ett renodlat fackverk betraktar man knutpunkterna som gångjärn där stängerna kan vrida sig fritt. Alla stänger som saknar egen last blir därmed momentfria. Momentfriheten gör att det blir lätt att beräkna hur krafterna som lasten ger upphov till fortplantar sig i fackverket. I praktiken är stängerna oftast fast hopfogade, men eftersom vridstyvheten i knutpunkterna som regel är mycket mindre än hållfastheten i stängerna kan man vid beräkningar betrakta knutpunkterna som rörliga och momentfria. (källa)
  5. Tekniken går ut på att blötta knippen av halm pressas genom en hornring eller en avslagen flaskhals till en jämntjock sträng, som sedan lindas med spån av pil eller hassel. Av sådana spirallagda och hopfogade strängar kunde man sedan tillverka t. ex. korgar och bikupor. (källa)
  6. Redan i början av 200-talet anlände de första goterna till Svarta havet, efterföljda av gepider och heruler. Goternas förtrupp begav sig snart därifrån och bosatte sig vid Donaus mynning, och denna stam var de senare så ryktbara visigoterna. Goterna och herulerna anföll sedan Romarriket både till lands och till sjöss ett flertal gånger och försökte erövra Konstantinopel, Aten m.fl. Deras anfallande flottor "räknade ofta så många fartyg att de mer kunde betraktas som flytande kungariken än som sjörövareskader". År 268 kommer främst herulerna tillbaka men besegras av kejsar Claudius II, och sammanlagt stupar drygt 100 000 goter, varefter Moesien och Thracien åter blir romerska besittningar. Sedan Dacien (motsvarande ett område som utgör nuvarande östra Ungern, Moldavien, stora delar av Rumänien och de nordligaste delarna av Serbien och Bulgarien) givits åt goterna, lyckades ostrogoterna småningom underkuva en mängd germanska, slaviska och finskugriska folk norr om Donau, så att de under Ermanarik (av amalernas ätt) efter år 350 slutligen kanske kom att härska ända upp mot Östersjön. Ermanariks stora, men löst hopfogade välde störtade emellertid samman vid hunnernas anstormande 375, och ostrogoterna blev själva lydfolk under dessa, tidvis med, tidvis utan egna kungar. Efter hunnerkonungen Attilas tåg till Gallien, vid vilket ostrogoterna måste medverka, lösgjorde de sig emellertid från det hunniska oket och fick såsom romerska foederati (bundsförvanter) slå sig ned i Pannonia (västra Ungern). (källa)

Sök bland ca 39000 synonymer samt ca 88000 ordförklaringar. Skriv ordet och tryck Enter.

Den här webbplatsen använder cookies för att förbättra användarupplevelsen. Läs mer om vår dataskyddspolicy.