Hudlager Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet hudlager

1. Skrubbsår är ett sår som orsakas av ytliga skador i hudens övre lager. Såret uppstår när exponerad hud i rörelse kommer i kontakt med en skrovlig yta som slipar eller gnuggar bort de övre hudlagren. Skadan som uppstår påminner om ett brännsår, men det är ofta mindre allvarligt då värmen som orsakar ett brännsår ger större skadeverkan på huden. (källa)
2. Benen och ansiktet är de vanligast drabbade områdena, men cellulin kan uppstå på vilken kroppsdel som helst. Benet drabbas vanligen efter ett sår i huden. Andra riskfaktorer är bland annat fetma, benödem, och ökad ålder. Vad gäller ansiktsinfektioner sker de sällan till följd av sår i huden. De vanligaste bakterierna som orsakar cellulit är streptokocker och Staphylococcus aureus. Till skillnad från cellulit är erysipelas (rosfeber) en bakteriell infektion som drabbar de ytligare hudlagren, uppvisar rodnad med tydlig avgränsning, och är oftare associerat med feber. Allvarligare infektioner som infektion i benet eller nekrotiserande fasciit bör uteslutas. En differentialdiagnos är pretibialt myxödem. (källa)
3. Kroppen, med undantag av nosen, buken och benens inre sida, är täckt av stora, platta, rombiska eller trekantiga fjäll som har vassa kanter och som sitter fast på kroppen likt rader av taktegel. Fjällen är förtjockningar av överhuden som är täckt av ytterligare ett hudlager, och sitter fast på utbuktningar av läderhuden. De är alltså inte sammanklistrade hår som det antogs tidigare. De icke-fjällbeklädda delarna av kroppen är håriga och hos asiatiska arter uppträder även 1-4 borstlika hår mellan fjällen. Vissa arter saknar fjäll på frambenens utsida. Fjällen har en färg som varierar från mörkbrun över olivgrön till gulaktig. (källa)
4. Det innebär en hälsorisk att tatuera sig eftersom det enligt Socialstyrelsen innebär att kroppens skydd (hud och slemhinnor) penetreras. Detta kan leda till att bakterier kommer ner i djupare hudlager och orsaka infektioner. Det finns även risk för allergi, vanligen nickelallergi, och allergiska reaktioner på tatueringsfärg. Tatuering i munhålan kan medföra skador på tänder och vävnader. Bestående hudskador i form av ärrbildningar kan uppstå . Vid vissa sjukdomstillstånd eller medicineringar är det direkt olämpligt att tatuera sig, varför man alltid bör kontakta läkare om man är tveksam. (källa)
5. Allvarligare former av akne, med så kallad cystbildning (stora, tjocka och smärtsamma knölar inuti huden), beror inte på igentäppta och inflammerade porer utan på en inflammation inuti huden mellan två hudlager, och det är olyckligt om denna form av akne behandlas som en vanlig akne. (källa)
6. Gyrodactylus salaris eller laxdjävul är en plattmaskart som beskrevs av Malmberg 1957. G. salaris ingår i släktet Gyrodactylus, och familjen Gyrodactylidae. Det är en ektoparasit som utvärtes parasiterar på Atlantlax under dess vistelse i sötvatten. Parasiten är mycket liten (<, 1mm) och sätter sig företrädesvis på laxens hud och fenor. Parasiten fäster i huden med hjälp av en opisthaptor, ett organ med sexton vassa krokar som sitter i bakänden på masken. Den livnär sig av att äta slem samt olika typer av celler från fiskens yttersta hudlager. G. salaris kan parasitera lax av alla åldrar, men laxungar lider av högst dödlighet. (källa)
7. Tunnare och känsligare yttre hudlager. (källa)
8. Liktorn är en förtjockning av överhudens hornlager, ett slags hyperkeratos som oftast uppkommer på fötterna till följd av tryck eller friktion. De kan yttra sig i tjocka, förhårdnade hudområden, i knutor, eller i förändrad hudkvalitet. Liktornar kan bli inflammerade eller ömma av att det överkompenserade hudlagret orsakar ännu större tryck från exempelvis skor, men utan komplikationer är liktornar endast ett kosmetiskt problem. (källa)
9. Öresvinet är grått och har en ljusare buk. Det är mellan 3,4 och 3,9 meter långt och mellan 150 och 200 kg tungt. I sällsynta fall når den 650 kilogram. I nosen finns upp till 80 likformiga tänder. Öresvinet känns lätt igen på grund av den mörka ryggfenan som har formen av en skära. Liksom alla andra delfiner avsöndrar arten varannan timme det yttre hudlagret. På så sätt minskar den vattnets strömningsmotstånd. (källa)
10. Bristningar kan indelas efter vilken färg de har, striae rubra (röda), striae alba (vita), och striae purpurae (lila). Färgen beror på var i hudlagret bristningen uppstått och hur gammal (ärrad) den är. (källa)