Humanvetenskap Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet humanvetenskap

1. Ibland försöker man sätta upp den kvalitativa hermeneutiska forskningstraditionen, (humanvetenskapen) och den kvantitativa forskningsmetoden, som lägger tonvikt på mätbara data (naturvetenskapen), som två motsatser men dagens forskare använder sig ofta av båda inom sin forskning. (källa)
2. En av naturalismens viktigaste teoretiker anses vara kritikern Hippolyte Taine, vars uttalande, från inledningen till Histoire de la littérature anglaise (1863-64), om att "Last och dygd är produkter som vitriol och socker"" blivit närmast emblematisk för vad naturalismen stod för. Taines, och naturalismens materialistiska och deterministiska, psykologi passar väl in i den rådande tidsandan. Man kan ha i åtanke att detta var också den tid då vetenskapen om människan växte fram. Detta i en tid då de stora framstegen inom naturvetenskaperna gav genklang genom hela världen och samhället. Exempel är upptäckten av stålet, vilket gav möjlighet till stora atlantkryssare och skyskrapor, järnvägsnäten som bredde ut sig över allt större delar av världen, och industrierna som sköt upp och skapade nya förutsättningar för människorna bl.a. genom stora omflyttningar av större folkgrupper. Andra exempel är framsteg inom läkarvetenskapen vilket medförde ökad livslängd, sociala reformer osv. Detta sammantaget skapade en positiv syn på vetenskapen (som i sin mest extrema form är positivismen). I denna tids optimistiska vetenskapstro blev också för första gången "samhället" en enhet man kunde undersöka, och "människan" ett objekt att sätta under vetenskapens lupp. Detta gjordes då gärna i naiv analogi med naturvetenskaperna - och de humanvetenskaper som växte fram inom t.ex. samhällsvetenskapen (t.ex. Durkheim) är således också starkt färgade av en materialistisk och positivistisk syn på människan, och vilka kunskaper man kan ha om henne. Taine var påverkad av detta idéklimat, den positiva synen på vetenskapen, tanken på att människan skulle sättas under lupp och undersökas noggrant. Han ansåg även att litteraturen var ett redskap sida vid sida med vetenskaperna, i det att den kunde frammana en ultimat levande verklighet. "Dikten kan framställa verkligheten som levande verklighet på ett sätt som i regel är historien eller samhällsvetenskapen och statistiken förmenat" skrev Örjan Lindeberger.". (källa)
3. Inom samhälls- och humanvetenskaperna innebär holism teorin att det existerar helheter som är självständiga enheter som inte endast är sina individualier. Enklare uttryckt kan till exempel ett politiskt parti inte enbart beskrivas som själva sammanslutningen av sina medlemmar. Att studera samhället från ett holistiskt perspektiv innebär att man använder en annan metod än vid ett individualistiskt perspektiv. Man beskriver exempelvis inte förlopp och grupper utifrån individerna bakom dem. (källa)
4. Humaniora är de ämnen som studerar människan som kulturell varelse. Hit räknas ämnen som etnologi, filosofi, historia, idéhistoria, genusvetenskap, estetik, konstvetenskap, retorik, språk och litteraturvetenskap. Till humanvetenskaperna räknas dessa samt även sociologi, pedagogik, kulturantropologi och psykologi. Vidare räknas ibland även religionsvetenskap eller teologi till humaniora, även om dessa ämnen vid Uppsala universitet har egna fakulteter. Vid Lunds universitet tillhör de samma fakultet sedan 2010. Humaniora kännetecknas av kvalitativ forskning och ett hermeneutiskt förhållningssätt i en tradition som ursprungligen kommer från teologin. (källa)
5. Tvärvetenskaplighet inom humanvetenskaperna (pdf). (källa)
6. Filologi (från grekiskans φιλολογία, philología - "kärlek till ord") är en forskningsinriktning inom historisk språkvetenskap och en metod inom humanvetenskaperna. Filologi är textanalys och språkforskning som syftar till förståelse av skrivkonst och kulturhistoriska förhållanden – till skillnad från lingvistik, som innebär en analys av språket och dess struktur. (källa)