Huru Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet huru

1. Så skön och ljuvlig är är en psalm från 1694 med ursprungliga titelraden O Huru liuflig är Tin boning / HErre kär som var elva verser lång, skriven av Haquin Spegel. Psalmen är en tolkning av Psaltaren 84. Det finns ingen uppgift om vem som bearbetade psalmen efter stavningsreformen 1906. Den bearbetades av Britt G. Hallqvist 1984. (källa)
2. Valarna i Tanganyikasjön är i stor utsträckning baserad Stanleys egen skildring av expeditionen, Huru jag fann Livingstone från år 1872, och följer i alla fall inledningsvis det verkliga händelseförloppet i hög grad. Trots detta är Valarna i Tanganyikasjön långt mer än en banal reseskildring. Lyriskt berättar Shaw om den oerhörda naturliga mångfald han upplever i Afrika, de tidlösa skogarnas outgrundliga tystnad, om savannens hetta och dess invånare, elefanterna och noshörningarna. Ett problem som Hagerfors har är naturligtvis det faktum att den verklige Shaw lämnar expeditionen innan de nått Livingstone i Ujiji, varpå han avlider. Det löser han i samma anda av naturromantik genom att låta Shaw födas på nytt i en sorts magisk samhörighet med naturen. (källa)
3. Kongl. Maj:ts Förordning, Angående Fem på Swenska tryckte Skrifter, och huru med dem förfaras skall. (källa)
4. "Huru jag redigerade 'Kråkvinkels Veckoskrän' av signaturen Sigurd (Alfred Hedenstierna), ur kalendern Nornan (1885). (källa)
5. Hvarför? och Huru? Nyckel till naturvetenskaperna (1890). (källa)
6. Inom juridiken sägs en lag vara obsolet om den inte längre tillämpas av domstolarna, trots att den inte är formellt upphävd. En regel kan vara obsolet om den trots att den aldrig formellt har upphävts, inte längre anses vara giltig på grund av att den är förlegad, exempelvis för att den reglerar företeelser som inte längre förekommer i samhället. Ett svenskt och finskt exempel är byggningabalken från 1734 inklusive det kända tolfte kapitlet "Huru svin må i ollonskog släppas". (källa)
7. Pilsnerfilmen gav upphov till en relativt kort men intensiv debatt bland främst Stockholms filmkritiker. Attityden bland dessa växlade stort mellan fördömande och förståelse. Att de tidiga lustspelen eller pilsnerfilmerna skulle varit utskällda av filmkritiken är alltså en myt. Det är dock sant att de är mycket omdiskuterade. Inte minst Stockholms-Tidningens huvudkritiker Bengt Idestam-Almquist (under signaturen "Robin Hood") kunde svänga mellan ytterligheterna. Om Söderkåkar, som anses vara den första pilsnerfilmen, skrev han att överflödet av pilsner och munnar inte var publikfriande och tillgjort, utan att det var mer en spegling av liv som blev "spräckligt" av dessa varor. Om Augustas lilla felsteg skrev han följande: "Många påstå visserligen att de så kallade folkfilmernas kaffekaskar, hantverkare, pilsnerbuteljer och arbetare inte ett dugg representera det verkliga Sverige av år 1933, att det är falskt alltsammans, att svenska hantverkare och arbetare äro helt annorlunda. Men huru förklara det igenkännandets småleende som troget vilar på många åskådares läppar". I en recension av Pettersson och Bendel ansåg han att pilsnerfilmen var skygg inför verkligheten och att folklivsskildringen var falsk. (källa)
8. I en annan stadga av Magnus Eriksson, den så kallade Tälje stadga av 1345, kallades den kungliga domstolen rättarting. Däri föreskrevs nämligen att, när kungen själv, eller de som äger att döma på hans vägnar, önskar "sin rættæræting haldæ vm alt riket", då skall det kungöras i vart landskap sex veckor i förväg. Detta stadgande upptogs i Magnus Erikssons landslag (Thingmålabalken 39), vars innehåll anges med följande ord: "Nu vm kunungx ræfst huru hon ægher vara". Det verkar som om konungsräfsten och rättartinget står för samma sak i denna lag. På dessa ting, avdömdes inte bara brottmål, utan även civila mål. (källa)
9. En annan förklaring ges i Ny Illustrerad Tidning 22 februari 1879. Enligt denna version skulle uttrycket uppstått då Bryssel-bon Égide Norbet Cornelissen (1769–1849) hade publicerat en uppdiktad historia om ankor. "Huru stor ankornas glupskhet är visar ett med dem anstäldt experiment. Af ett tjog sådana utvalde man en, sönderhackade henne med hull och hår samt gaf denna massa åt de 19 öfriga att äta. Så fortfor man att slagta och för medsystrarne framsätta den ena efter den andra, till dess blott en enda fans qvar, gödd med alla sina kamraters kött och blod". Denna historia blev vida publicerad i olika länder och dök även upp i Amerika 20 år senare. Denna förklaring är troligen inte sann utan i sig själv ännu ett exempel på en tidningsanka. (källa)
10. Utropssats, eller exklamativ sats, är, vid sidan av påståendesats, frågesats och önskesats en satsyp definierad på basis av talarens attityd eller vilja. Utropssatser karaktäriseras av en speciell intonation. De innehåller dessutom ofta interjektioner. Som skiljetecken används utropstecken. I svenska inleds en utropssats ofta av en interjektion, följd av ett pronominellt ord (vad, så, vilken, en sådan), till exempel Å, vad vacker du är! I engelska används i stället how, till exempel How nice! I äldre svenska (och sirlig nutidssvenska) är utropssatsen negerad: Huru lycklig blev jag icke då. (källa)