Vad betyder och hur uttalas husar
Husar uttalas hus|ar [-a´r] -en -er.
Husar betyder kavallerist.
Ordformer och varianter av husar
Singular
- husar
- obestämd grundform
- husars
- obestämd genitiv
- husaren
- bestämd grundform
- husarens
- bestämd genitiv
Plural
- husarer
- obestämd grundform
- husarers
- obestämd genitiv
- husarerna
- bestämd grundform
- husarernas
- bestämd genitiv
Husar är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet husar
Under andra hälften av 1500-talet kommer husarerna i Ungern och Polen att utvecklas i två riktningar. Ungrarna behåller (ända till efter första världskriget) det ursprungliga lättrustade och lättrörliga husarrytteriet som används till flanksvep, spaning, bakhåll och ett ständigt naggande i kanten på motståndaren och också för erövring av skansar och kanonställningar. I Polen utvecklades det till det tungt rustade genombrytande lansbeväpnade rytteriet som tar över efter de tunga järnklädda medeltida riddarna som försvinner från slagfälten i och med eldvapnens utveckling. Eftersom man i Central- och Östeuropa fortfarande har behov av ett tungt genombrytande rytteri för frontalanfall får helt enkelt husarerna ta över en del element från det försvinnande tunga rytteriet för att bli mer lämpade att lösa dessa uppgifter. Under 1600-talet försvinner även den tungt rustade husaren i Ungern och Kroatien och endast de polska husarerna fortsätter framgångsrikt den tungt rustade linjen.
De moderna husarerna som ett lätt spaningskavalleri skapades dock av Fredrik den store då han byggde upp den berömda preussiska husarkåren om 10 regementen, och från dessa kopierades sedan husarregementen i de flesta europeiska stater. I Sverige sattes det första husarregementet 1757.
Husarerna fick ett nytt uppsving under Napoleonkrigen. Under andra hälften av 1800-talet, efter det ungerska frihetskriget 1848 och efter upprättandet av dubbelmonarkin Österrike-Ungern 1868 blir husaruniformen ofta sedd på politiker och kungligheter, till exempel kung Karl XV.
De ungerska husarernas klädsel bar starka drag från de ungerska, kroatiska och serbiska folkdräkterna. Huvudbonaden var en bred och hög mössa ofta trimmad med päls, senare helt i päls, kallad "csákó", "tschakå". Husaren bar en midjekort, över bröstet rikt broderad jacka kallad dolman samt en tjockare yttre broderad jacka med pälsdetaljer kallad pelisse. Denna bars ofta över vänsteraxeln. Byxorna var även de rikt broderade över lårets framsida. Byxorna stoppades i knähöga stövlar. Runt midjan bars ett brett bälte av mångfärgade snoddar som lindades runt flera varv. Till detta bars en "tarsoly", sabretache, på svenska sabeltaska (=sabelväska), en broderad väska som var fäst i midjebältet i likhet med sabeln. Denna var en rest av de ylle- och läderväskor herdar använde. Mustaschen var obligatorisk. Fram till 1800-talets början var också tre flätor en del av uniformeringen: en i nacken och två på ömse sidor av huvudet då de gav ett visst skydd mot sabelhugg. För att hållas på plats genom tyngd fästes genomborrade pistolkulor i flätorna.
