Husgerådskammare Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet husgerådskammare

1. Johan "John" Fredrik Böttiger, född 25 mars 1853 i Stockholm, död 29 februari 1936 i Stockholm, var en svensk konsthistoriker, slottsarkivarie och chef för Kungliga Husgerådskammaren. (källa)
2. I övriga förmåner ingick kost och logi med tjänstebostad i hovfröknarnas våning i slottets sydöstra flygel, vilket var två rum och en pigkammare möblerade med möbler ur Husgerådskammaren. Hon fick tjänsterna från en egen eller delad kammarmamsell och hovfrökenlakej, och tillgång till hovekipage och lakej både privat och i tjänsten. Detta var en mycket ovanlig förmån för en ogift kvinna ur adeln, som normalt sett inte fick vare sig resa omkring ensam i vagn eller ha en egen bostad med privatliv. En hovfröken hade ingen reglerad arbetstid och var formellt sett aldrig lediga. I praktiken var de dock lediga eftersom de tjänstgjorde i par, gjorde upp schemat mellan sig och informellt tilläts vara frånvarande när den kungliga kvinnan någon gång under sommaren själv tog ledigt. (källa)
3. Hovintendent är en titel vid de svenska Kungliga hovstaterna. Cheferna för Riksmarskalksämbetets ekonomiavdelning och Kungliga Husgerådskammaren bär titeln överintendent. Vid hovstaterna finns även slottsintendenter och naturvårdsintendenter. (källa)
4. Den Kungliga husgerådskammaren omfattar dock betydligt större verksamhetsområde, då de ansvarar för tillsyn och vård och vetenskaplig bearbetning av de kungliga konstsamlingarna, möblerna och konsthantverken. (källa)
5. Ephraim Ståhl verkade under Gustav IV Adolfs, Karl XIII:s och även in på Karl XIV Johans regeringstid. Kungliga husgerådskammaren beställde en mängd stolar från hans verkstad. Hans möbler finns att se på bland annat Stockholms slott, Gripsholm, Tullgarn, Rosersberg och Nationalmuseum. Utmärkande för hans stil är stolbenens avslutande i bockfötter, lejontassar eller svannäbbar. (källa)
6. Cumelin var son till husgerådsbetjänten vid Kungliga husgerådskammaren Sven Kumblin och Lisa Greta Jansdotter. Genom sin fars arbete kom han i kontakt med hertig Karl, som uppmuntrade honom i hans konstnärsstudier. 1778 blev Cumelin elev vid Konstakademin där han utnämndes till agré 1803 och ledamot 1805. Av särskild betydelse där blev bröderna Johan Fredrik och Elias Martin, Elias var hans lärare 1782 och Johan Fredrik under perioden 1781-1788, då han även bodde hos sin lärare. 1789 medföljde Cumelin hertig Karl då han gick till sjöss som befälhavare för örlogsflottan i Gustav III:s ryska krig och kom att delta i slaget vid Ölands södra udde. Han utförde på hösten efteråt tolv planscher över sjöexpeditionen, enligt samstämmiga uppgifter beställda av hertigen. Möjligen hade de också ett politiskt syfte, då de försöker klarlägga Per Lilliehorns manövrar och andra omständigheter som bidrog till att striden blev oavgjord. Samma ämne har en akvarell föreställande sjöslaget vid Kronstadt. (källa)
7. Kröningshimmelen omnämns första gången i brevkorrespondens år 1648. Sannolikt broderades himlen av den franske pärlstickaren Pierre Boucher. Därefter iordningställdes kröningshimlen i Stockholm. Den förvarades sedan i Kungliga Husgerådskammaren och redan 1655 sönderskars den för att tyget skulle kunna ingå i Karl X Gustavs och Hedvig Eleonoras bilägersäng och i deras sons, Karl XI:s, dopvagga. När Karl XI kröntes 1675 uppstod behovet av en kröningshimmel igen och då anlitades pärlstickaren Georg Ulrich att återställa drottning Kristinas uppstyckade och sönderskurna himmel. (källa)
8. Tapetskolan vid Karlberg eller Tapetväfveriet vid Karlbergs slott, även kallad Karlbergsfabriken, var en svensk skola i tapetväveri för flickor vid Karlbergs slott, aktivt från cirka 1688/89 till 1695. Det var troligen samma anläggning som det barnhem hon också inrättade där. Flera av dess tapeter bevaras fortfarande i Husgerådskammaren. (källa)
9. Grönvall har utfört matbestick 1816 vilka finns på Nordiska museet, en kalk, paten och oblatask för Blidö kyrka 1813, 1818 ett par ljusstakar och två såsskålar 1826 som finns på Hallwylska museet, 1820 ett dryckeshorn i Uppsala studentkårs ägo, ett fat från 1820 och tillhörande pokal 1821 som finns på Nationalmuseum, en vinkanna för Ornö kyrka 1821, en brudkrona för Gåsborns kyrka 1821, ett par bordssurtouter 1826 för Kungliga husgerådskammaren samt kalk, paten och oblatask för Ekerö kyrka 1841. Han har även skapat ett antal minnesvapen som finnes i samlingarna hos Statliga historiska museet i Ryssland. (källa)