Hushåll Synonymer Betyder Uttal

• hem

Hur används ordet hushåll

1. I många städer finns mycket omfattande, i regel nedgrävda, distributionssystem för gas, till användning i hushåll och industri. (källa)
2. Skråväsendets arbetsordning gjorde att inte bara lärepojken, utan även den färdiglärda lönearbetaren, gesällen, var mycket nära bunden till sin arbetsgivare, mästaren. Fram till 1720 års Algemene Ordning och Skrå fick gesäller inte gifta sig, utan ingå i mästarens hushåll. Ännu i 1720 års skråordning var det förbjudet för gesällen att bo på något annat ställe än hos sin mästare, och gesällen fick inte tillbringa nätterna utomhus utan mästarens lov. Mästaren ägde husbonderätt över såvälärpojkar som gesäller. (källa)
3. Gratistidningar anslutna till Gratistidningarnas Förening (GTF) har i huvudsak ett lokalt material och distribueras direkt till hushåll och företag på orten. Gratistidningen är i många fall det enda lokala skrivna mediet på mindre orter och har kommit att fylla det tomrum som nedläggningen av mindre prenumererade lokaltidningar medförde. (källa)
4. De flesta grisar föds upp i Europa och Kina. De är allätare och ges varierat foder, ibland avfall från livsmedelsindustri och hushåll. Unggaltar brukar kastreras för att undvika lukt vid tillagning, galtlukten, men även sogrisar kan lukta. Galtlukten uppkommer på grund av två hanliga hormoner, androstenon och skatol. Kastreringen är smärtsam och har varit omdebatterad, idag finns ett "vaccin", immunokastrering, som ges två gånger under uppfödningstiden. Grisen vaccineras med en motsvarighet till tillväxthormonet GnRH som verkar genom att minska androstenon så att skatol hinner brytas ned i levern vilket gör att lukten inte uppkommer. I de flesta länder klipper man svansen på dem, så kallad svansklippning eller svanskupering för att de inte ska bita av varandras svansar men i Sverige är detta förbjudet. (källa)
5. Den reguljära "ångbåtstrafiken" som utvecklades i Stockholm från mitten av 1800-talet medförde att till exempel Skurusundet tidigt började bebyggas innan ens vägar var etablerade. Hela familjen flyttade ut till sommarvillan under hela eller delar av sommaren. Vistelsen i sommarvillan skulle erbjuda samma bekvämligheter som i den ordinarie bostaden inne i stan och man tog därför oftast med sig familjens tjänstefolk som hade till uppgift att sköta hushåll, tvätt och eventuell barnpassning. Villan byggdes därför ofta med en väl tilltagen i bostadsyta för att kunna rymma både familj, tjänstefolk och eventuella långväga gäster. Till sommarvillan hörde också ofta en väl tilltagen gäststuga. (källa)
6. Harem (arabiska Ha'ram "något, vartill tillträdet är förbjudet, något oantastligt, heligt") är dels en benämning på den eller de fysiska byggnader som utgör kvinnornas avdelning i ett traditionellt muslimskt hushåll och dels en benämning på husfaderns fruar, men även på övriga kvinnor som bor i hushållet och vistas i det fysiska haremet. Två förutsättningar för haremssystemet är synen på den gifte mannen som familjens oinskränkta överhuvud och uppfattningen att det är opassande att kvinnor förvärvsarbetar, det vill säga rör sig fritt ute i samhället. (källa)
7. Hemgiften kan ses som ett sätt att balansera den manliga arvsrätten, så att ett hushåll ska få ekonomisk hjälp från både mannens och hustruns familj. Hemgifter finns belagda redan i Hammurabis lagar, som lär att om en man skiljer sig skall han återlämna hemgiften och om hustrun dör så skall barnen ärva den. (källa)
8. Innan vattenklosetten infördes var avträdet vanligt förekommande i anslutning till de flesta hushåll och arbetsplatser. Numera förekommer avträden mest i utvecklingsländer och på landsbygden. (källa)
9. Hjon (etymologi) – i äldre skandinaviskt språkbruk en person som ingick i ett hushåll i egenskap av familjemedlem eller tjänstefolk. (källa)