Hushållsbok Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet hushållsbok

1. Det var ett för sin tid blomstrande företag som Carl Fredric kom att ta över. Han for till Wittenberg för studier och blev vid återkomsten tryckeriets faktor. År 1730 gav han ut Den fromma endräkten, faderns översättning av Concordia Pia (den latinska upplagan av konkordieboken) och tre år senare övertog han skråprivilegierna. Carl Fredric gav postumt 1739 också ut andra delen av hushållsboken, som är ett utdrag ur faderns efterlämnade manuskript. Tack vare annonser och tryckta bokkataloger fick alstren stor spridning. Det kunde bli upplagor på flera tusen. (källa)
2. Hushållsbudget kallas en plan över en enskild persons eller familjs inkomster och utgifter, i syfte att nå ett önskat ekonomiskt resultat. I en så kallad hushållsbok noteras utgifterna t.ex. vecko- eller månadsvis. (källa)
3. Araberna blandade finmalen mandel med socker under 600-talet. Marsipan av modern typ är känd från 900-talet och då från Persien. Produkten nådde Europa under korstågstiden, och i Sverige beskrevs den från 1520-talet (tidigast i en hushållsbok av biskop Brask). Ordet finns i svenska språket sedan 1524 och kommer närmast från tyskans Marzipane och italienska marzapane, antagligen med arabiskt ursprung. Sötsaker såldes främst på apotek och marsipan ansågs verka mot förstoppning och impotens. Under 1500-talet ska den franska astrologen Nostradamus ha uttalat följande om marsipankakor: "De kan användas som medicin men är mycket goda att äta när som helst". (källa)
4. Klencke var praktiserande läkare i sin födelsestad Hannover, sedermera i Leipzig och Braunschweig och från 1855 åter i Hannover. Bland den stora mängd populära arbeten, som Klencke utgav, översattes åtskilliga till svenska, såsom Chemisches Koch- und Wirthschaftsbuch (sjunde upplagan 1880, "Kemisk kok- och hushållsbok", andra upplagan 1860), Die Mutter als Erzieherin ihrer Töchter und Söhne (1870, femte upplagan 1881, "Modern såsom sina döttrars och söners uppfostrarinna", 1880, andra upplagan 1883), Das Weib als Gattin (1872, 16:e upplagan 1903, "Makan", 1881, fjärde upplagan 1905), Das Weib als Jungfrau (1877, femte upplagan 1897, "Jungfrun", 1882), samt Die Hausfrau (tredje upplagan 1880) och Die Naturwissenschaft im weiblichen Berufe (femte upplagan 1881), bägge dessa sammandragna i "Hushållslära. En praktisk lärobok i varukännedom, hushållets teknik, kemi och fysik" (1883), Alexander von Humboldt's Leben und Wirken, Reisen und Wissen (1851, sjunde upplagan 1875, nytt avtryck 1881, "Alexander von Humboldts lif och resor", 1879) Hans Hauslexikon der Gesundheitslehre (två band med supplement 1864-68) utkom 1891 ff. i sin åttonde upplaga. Klencke utgav även ett antal kulturhistoriska och sociala romaner, delvis under pseudonymerna Hermann von Maltitz och E. von Kalenberg. (källa)
5. Fram till 1700-talet reglerade byarna själva sina ordningar inom området (byordning). Med Per Brahes hushållsbok och Salanders gårdsfogdeinstruktion skapades normer för jordbehandlingen - jorden skulle vara lucker, höstplöjas, gödlsas rätt och harvas i rätt tid (Salander ansåg även att arbetare måste vara fattiga för att arbeta), men byordningen avgjorde själva vilka normer de skulle arbeta efter. Statens styrelse över jordbruket utfördes framför allt genom att ställa driftsvillkor på bönderna: den som inte skötte sitt jordbruk kunde från Gustav Vasas tid bli tvingad att lämna sin arvejord till kronan. Ett annat sätt att styra jordbrukspolitiken var att reglera eller förbjuda hemmansklyvningar, vilket är känt sedan Gustav Vasas tid, liksom ett minimumkrav på del av mantal för att få rätt till ett hemman, vanligen ¹/₄ vilket definierades som torp. Dock fanns kungliga förordningar om att avstå hästar till rytteriet och Gustav Vasa förbjöd bönderna att föda upp eller sälja oxar, vilket var upptakten till Dackefejden. Bönderna hade sålunda lantraser medan det var förbehållet kung och adel att införa utländskt, framavlat boskap. (källa)