Huvudentré Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet huvudentré

1. Walhalla idrottsplats var en idrottsplats i Göteborg som existerade 1908–1921. Den var främst hemmaplan för Örgryte IS, men även IFK Göteborg spelade här. Idrottsplatsen låg i hörnet av Skånegatan och Örgrytevägen, där senare Svenska Mässans kongresscenter uppfördes. Huvudentrén låg mot Skånegatan. Anläggningens första chef och driftansvarig var Hugo Levin, som då lämnade sitt uppdrag som sekreterare i Göteborgs fotbollsförening. (källa)
2. Universitetssjukhuset i Linköping är beläget nära stadens centrum. Den norra entrén ligger mot Trädgårdsföreningen i Linköping och är en av sjukhusets två huvudentréer. Akutintaget och förlossningsentrén ligger på sjukhusets västra sida, där landningsplats för helikopter också finns på taket. (källa)
3. Exteriört skulle byggnaderna uppfattas identiska och bilda en likformig helhet. Däremot blev planlösningen och interiörernas utformning tydligt präglad av respektive byggherres ambition. Således är skillnaden i status slående mellan de båda huvudentréerna, av vilka endast Vasaplatsen 2 har den representativa karaktär som motsvarar den ståtliga exteriören medan Götabergsgatan 1 präglas av rationell schablonmässighet. Kvarterets östra hälft (40:2) har sedermera fått takarkitekturen i viss mån förenklad genom att fialer och takkupor tagits bort. Vidare har samtliga balkonger på gatufasaden berövats konsolerna av konstsmide. (källa)
4. Beträffande landskapets behandling och husens gestaltning inspirerades Rybergs vinnande förslag troligen av bebyggelsen för Århus universitet i Danmark som började uppföras på tidigt 1930-tal efter ritningar av arkitekterna Kay Fisker och C.F. Møller. Ryberg placerade bebyggelsen huvudsakligen längs ett stråk som började vid Solnavägens huvudentré och slutade vid Tomtebodavägen. Stråket motsvaras av dagens Nobels väg. Åtta institutionsbyggnaderna ställdes lätt vinklade med sina hörsalar inåt mod vägen. Genom landskapets topografi fick detta stråk en "stillsam dramatisering" som arkitekt Johan Celsing uttryckte sig 1993 i en artikel om Ture Ryberg och Karolinska Institutets byggnader i facktidskriften Arkitektur. (källa)
5. Byggnaden på fyra våningar är uppförd i nygotisk stil, själva huskroppen flankeras av fyra torn, runda ut mot Stortorget, mer kantiga mot Rådhustorget, och kröns av ett 65 meter högt klocktorn. Taket är mestadels i skiffer med inslag av koppar. Ut mot Drottninggatan har rådhuset stora spetsbågeformade målade fönster, målningarna är gjorda efter förlaga av Gustaf Cederström. Byggnaden kan nås från Stortorget genom en stor barock-inspirerad trappa och från Drottninggatans huvudentré där man väl inne möts av en pampig trappa. (källa)
6. Nedre vestibulen kommer man till efter att från slottets huvudentré på sjösidan ha stigit upp för den första ganska mörka delen av trappan. Här öppnar sig byggnaden mot våningarna och med utblicken mot omgivningarna. Besökaren får ett första intryck av slottets inplacering i och samspel med trädgårds- och parkanläggningen. Takmålningen, som är utförd av Johan Salvius, skildrar en romersk fältherres triumftåg. (källa)
7. Han var 1912–1916 anställd vid rådhusbygget i Stockholm, där han vid huvudportalen utfört S:t Erik i granit och Justitia i driven koppar och De sju dödssynderna i granit och vidare huvudentréns hall Valans pelare samt på gården Justitiabrunnen. Under sina fyra år vid rådhusbygget ansvarade han för merparten av modellerna till de utsmyckade stenfigurer som Carl Westman föreslog, modellerna utfördes i en folkligt humoristisk medeltidsstil. Materialen till de slutliga stenfigurerna är byggnadens granit och kalksten som Sandberg smidigt utnyttjat i anslutning till arkitekturen. Utförandet av de modellerade skulpturerna överläts till olika hantverkare men Sandberg lade alltid sista handen på den slutliga skulpturen innan den placerades på sin plats. (källa)
8. Flickhemmets nybyggnad möjliggjordes genom en testamenterad donation om 30 000 kr av regementsläkaren Carl Axel Haak (1830–1905). För nybygget använde Frimurarebarnhuset två tredjedelar av donationen. Arkitekt Ludwig Petersons skolhus gjorde "ett enkelt men mycket gediget intryck", skrev tidskriften Hvar 8 Dag i samband med invigningen i december 1907. Enda större fasadutsmyckning utgör huvudentréns barockinspirerade portal och ett burspråk på mellanvåningen som hörde till föreståndarinnans rum. Gällande planlösningen blev Kullskolan nydanande och en av Sveriges första hallskolor, ett koncept som 40 år senare skulle bli vanlig genom Paul Hedqvists många skolbyggen. (källa)
9. 1949 öppnades idrottsplatsen 1 maj och var öppen till 15 oktober. 80 träningar med 5 861 tränande. Träningskort för 56 damer och 90 herrar samt 458 träningsbiljetter såldes. Sammanlagt 7 989 åskådare hade bevittnat 22 fotbollsmatcher (klass 1 östra samt vänskapsmatcher), fyra tävlingar i friidrott och ett övrigt arrangemang. Anläggningen hade fått förbättrad belysning vid läktare, huvudentré och toaletter. På läktarens östra gavel hade vind- och regnskydd monterats. Rörräcket kring innerplan hade försetts med Gunnebonät. Vid de östra publikplatserna hade träd och buskar röjts samt stenkummel anlagts. Vid och utanför huvudentrén hade stenkummel anlagts samt en trappa av betong gjutits. Ny sarg uppsatt vid höjd-, längd- och stavhoppsbanorna. Och till sist hade planket på östra och södra sidan samt på bekvämlighetsinrättningen målats två gånger med oljefärg. (källa)
10. "Gamla klockan" uppsattes ursprungligen på dåvarande biljetthallen från 1904, den så kallade "Puckeln", som var en tillbyggnad av Stockholms central utanför huvudentrén. Puckeln fick den heta i folkmun på grund av sin svängda takform. (källa)