Huvudfiende Synonymer Betyder Uttal

Vad betyder huvudfiende, varianter, uttal och böjningar av huvudfiende

Huvudfiende synonym, annat ord för huvudfiende, vad betyder huvudfiende, förklaring, uttal och böjningar av huvudfiende.

Vad betyder och hur uttalas huvudfiende

Huvudfiende uttalas huvud|fiende och är ett substantiv.

Ordformer av huvudfiende

Singular

huvudfiende
obestämd grundform
huvudfiendes
obestämd genitiv
huvudfienden
bestämd grundform
huvudfiendens
bestämd genitiv

Plural

huvudfiender
obestämd grundform
huvudfienders
obestämd genitiv
huvudfienderna
bestämd grundform
huvudfiendernas
bestämd genitiv

Huvudfiende är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Hur används ordet huvudfiende

  1. Spelet, som kan spelas av en spelare åt gången, är ett sidscrollande spel där spelaren alltså kan röra sig åt höger, vänster och i höjdled på skärmen. Spelet är indelat i fem olika banor ("världar"). Varje bana avslutas med att spelaren ska förgöra en boss (huvudfiende). Den sista banan avslutas med den slutliga uppgörelsen med huvudfienden The Machine. (källa)
  2. Heimwehr bestod av huvudsakligen av lokala organisationer som bildades i olika delar av landet med mål att bland annat utvisa invandrade jugoslaver och bevara ordning omedelbart efter första världskriget. Det första förbandet och grunden till rörelsen grundades i Tyrolen av den kristligtsociale lantdagsledamoten Richard Steidle år 1920. Till en början fanns ingen nationell ledning eller enhetlig politisk plattform, utan de lokala grenarna reagerade själva mot vad de uppfattade som ideologiska och andra hot mot nationen. Till en början bekämpade man bland annat jugoslaviska, ungerska, tjeckoslovakiska och slovenska trupper i de områden som tillfallit nya statsbildningar efter uppdelningen av Österrike-Ungern. Man förklarade sig bland annat kämpa mot våldsamt försök till författningsändring, skydda liv och egendom och upprätthålla lag och ordning. Efter att ha stängt landets gränser vände man blickarna mot den "militanta marxismen" och utmålade som huvudfiender de österrikiska socialdemokraterna. Dessa bildade år 1923 en egen milis, Republikanischer Schutzbund, som motvikt till Heimwehr. Efter Julirevolten 1927 då 89 demonstranter sköts ihjäl av polis i Wien trädde Heimwehr ute i förbundsländerna fram som borgerlighetens "räddare i nöden" och åren därefter vann man snabbt ökande folkligt stöd. (källa)
  3. Den 10 augusti 1792 stormades Tuileriepalatset och kungafamiljen fängslades. Den 21 september samma år avsattes Ludvig. Med 683 röster av 721 förklarades Ludvig XVI (eller "medborgare Capet" som han benämndes) den 15 januari 1793 av nationalkonventet skyldig till landsförräderi. Dagen därpå dömdes han till döden med 361 röster mot 360. De mest radikala revolutionärerna, jakobinerna, ville säkert bli av med kungen redan av inrikespolitiska skäl, men anklagelsen för landsförräderi berodde inte bara på det. Verkligt graverande för kungen var hans kontakter med de landsflyktiga franska adelsmän som från bland annat Koblenz planerade anfall på fosterlandet i kontrarevolutionärt syfte. Härigenom kom kungen att framstå som allierad med den yttre huvudfienden, Österrike, som ju till yttermera visso också var den hårt kritiserade drottningens hemland. (källa)
  4. Tidskriften utmålade tidigt en huvudfiende och främsta orsak till att fascismen behövdes i Sverige i spalten "Tidens lösen" (N:o 1., Årg. 1.): den utbredande kommunismen och den, enligt tidningen, konspiratoriska tredje internationalen, som enligt tidskriften som smått hade infiltrerat Sverige och hotade den svenska kulturen och folksjälen. Den benämnde ofta det "danska förtrycket" som Gustav Vasa befriat Sverige från och jämförde det med den tredje internationalen. Tidningen kritiserade arbetsstrejker och dess upplösande effekter på samhället. Socialisternas klassolidaritet ville den ersätta med en klassöverskridande nationalistisk folksolidaritet. Detta innebar alltså inte att de helt stod på arbetsledarnas – kapitalets – sida, som tidningen gång på gång kritiserade som egoister utan reell fosterlandskärlek. Den var också missnöjd med förhållandena i högern, i spalten "Nationell Samling" (N:o 1. Årg. 1.) kritiserades Nationella Ungdomsförbundet (N.U.F.) vara en loj, oseriös och festande ungdomsförening och fungera "valboskapsförare" till Allmänna Valmansförbundet, "För den Svenska Fascismen står F o s t e r l a n d e t s v ä l framför det egna j a g e t", ett tjuvnyp mot detta förbunds ideologi. (källa)
  5. Målet var Frankrike och syftet med resan var att förhandla fram ett så bra samarbetsavtal som möjligt med Frans I. Denna expedition var Sveriges första riktiga ambassad som förde förhandlingar på regeringsnivå med en främmande makt utanför Norden. Frans I av Frankrike var kejsar Karl V:s huvudfiende. Karl V var den tysk-romerska kejsaren och i detta läge gjorde Frans I av Frankrike till Sveriges vän. Karl V understödde och uppmuntrade fortfarande sina släktingars anspråk på Nordens tron och han var ett starkt stöd för Gustav Vasas fiender i Tyskland. (källa)

Sök bland ca 39000 synonymer samt ca 88000 ordförklaringar. Skriv ordet och tryck Enter.

Den här webbplatsen använder cookies för att förbättra användarupplevelsen. Läs mer om vår dataskyddspolicy.