Huvudgård Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet huvudgård

1. Odal kommer från fornnordiska aðal besläktat med adel (urgermanska *óþalan), som betyder huvud i betydelsen huvudgård, eller bästa delen av ett hemman, ättens hemman. Odaljord var alltså huvudgården, eller om det fanns bara en gård, den bästa jorden på denna. (källa)
2. Någorlunda rika hushåll hade troligen mellan tre och åtta tjänare, av vilka en del troligen var trälar hela eller delar av livet. På större gårdar kunde det enligt de isländska sagorna finnas 10-15 trälar, och stormannen Erling Skjalgsson i Norge uppgavs ha haft 30 slavar på sin huvudgård. (källa)
3. Stället omnämns i skrift första gången år 1409 då det talas om rangwaster j ekeby. Det finns även en äldre uppgift från 1304 som är osäker. Gården ägdes i början av 1500-talet av Magdalena Hansdotter och köptes 1523 av fru Märta Slavika (eller Slaweka), änka efter riddaren Bengt Kristiernsson (Oxenstierna) till Salsta (död 1495). Gården ingick sedan i traktens stora Oxenstiernska godsinnehav där Mörby hus (idag en ruin) var huvudgård. (källa)
4. Nästa gång Stora Herrestad dyker upp i det skriftliga källmaterialet är 1630, när dåvarande ägaren Jörgen Svabe genomför ett mageskifte med kronan för att få en bättre arrondering av ägorna och erhåller ett antal gårdar i Herrestad by och socken, vilka fogas till hans tidigare godsinnehav. Mellan åren 1630-71 läggs på detta sätt nästan hela Herrestads socken under huvudgården. (källa)
5. I bland annat Järvsö socken i Hälsingland, hade rika gårdar till och med början av 1900-talet bodelandgårdar. Dessa hade ungefär samma funktion som hemfäbodar i Dalarna, med den skillnaden att en bodelandgård inte alltid delades med någon. En bodelandgård kunde ligga bara en halv mil från hemgården. Förutom bodelandgården fanns det även fäbodar och senare sambeten som låg längre bort från huvudgården där man hade betande djur under högsommaren. Motivet för att ha en bodelandgård var i princip detsamma som motivet för en fäbod. Det var enklare att flytta boskapen än att transportera fodret till huvudgården och de större gårdarna hade gott om skog som kunde användas till att timra hus som användes bara en del av året. Några av bodelandgårdarna utvecklades efter hand till självständiga jordbruk till exempel efter arvskiften. (källa)
6. Sundet består idag av de tre historiska huvudgårdarna samt ett mindre antal bostadshus utspridda på ett område av ungefär 2 x 0,2 km. Man kan följa Sundets gårdar nära 500 år tillbaka i tiden, från Lars i Sundet och hans son Salve Larsson (född ca år 1630). (källa)
7. Denna form av landskapselement som vi ser idag är en struktur och idé från Frankrike under barockens storhetstid på 1600-talet. Det är från början tänkt att dessa linjeräta rader av träd skall binda samman de olika beståndsdelar trädgårdarna och parkerna hade vid tiden i Frankrike. De skulle ge ett pampigt och överväldigande intryck med dess helhet. I Sverige och framför allt i Skåne kom detta att bli ett allt vanligare fenomen från 1700-talet och framåt, då den svenska adeln importerat denna idé. Alléer anlades först och främst i anslutning till huvudgårdar och därefter till andra viktiga målpunkter i och kring ägorna. Senare under 1700-talet kommer också de svenska städernas infarter markeras med dessa trädrader och under 1800-talets sista del i samband med skiftena kommer även större bondgårdar och prästgårdar att få alléer längs sina infarter. Under första hälften av 1800-talet anläggs en helt ny typ av allé som kantar landsvägar. Dessa fanns främst i odlingsbygden som vid tiden var en mycket öppen landskapstyp i Skåne. Under det kommande seklet kommer det skånska landskapet utmärkas av dessa starka linjeelement. (källa)
8. I Sverige var denna juridiska ordning ovanlig. Det förekom dock att enskilda personer som tillhörde riksrådet kunde ha särskilda gårdsrätter på sina huvudgårdar. Detta gällde åtminstone tre medeltida sätesgård, Torpa i Kinds härad i Västergötland, Bergkvara i Kinnevalds härad i Småland och Ängsö i Yttertjurbo härad i Västmanland. Dessa gods hade egna borgrätter som inte bara omfattade tjänstefolketet vid sätesgårdarna utan även de landbor som bodde i omgivningen. (källa)
9. Hersby gårdsmagasin är en kulturhistoriskt värdefull byggnad i kommundelen Hersby i Lidingö kommun, Stockholms län. Den k-märkta magasinsbyggnaden står på en mindre kulle i början av Slåttervägen och tillhörde Hersby gård, en av Lidingöns så kallade huvudgårdar. (källa)
10. Hulterstad ägdes ursprungligen av Skänninge kloster, inköptes 1652 av Anders Gyldenklou, tillföll senare generalen Jacob Burensköld och införlivades 1726 med det Burensköldska fideikommisset med Borkhult som huvudgård. Redan på 1700-talet bröts det dock ut därifrån och tillhörde sedan släkten Ehrenkrona. (källa)