Huvudmannaskap Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet huvudmannaskap

1. Friskolereformen genomfördes i Sverige 1992 av regeringen Bildt och innebar bland annat att friskolor skulle kunna få skolpeng från staten för varje elev. Målet var att öka variationen av skolor, skapa konkurrens mellan skolorna och skapa incitament för kostnadseffektivitet genom att ge elever och föräldrar möjlighet att välja skola och samtidigt ge de fristående skolorna samma resurser per elev som i de kommunala skolorna. Det var även ämnat att öka antalet skolor med särskild pedagogik eller med konfessionell inriktning. Nedläggningshotade glesbygdsskolor var menade att få en andra chans med ett nytt privat huvudmannaskap. Marknadskrafterna skulle också tvinga skolorna att ta större hänsyn till elevers och föräldrars behov. (källa)
2. Fram till 2000-talet hade så gott som varje kommun i Sverige en skyddad berganläggning där kommunens ledningsfunktioner skulle samgruppera med myndigheter som länsstyrelse, räddningstjänst, polis och enheter ur det civila försvaret. Ett exempel på civil ledningsplats är ledningscentralen i Gullarp, Eslövs kommun. Motsvarigheterna i Göteborg (Bofinken på Hisingen och Spoven/Uttern vid Delsjöarna) samt Stockholm (Elefanten, Sollentuna och Vargen, Huddinge) diskuteras ofta på Internet. I motsats till Vargen är Elefanten bevarat i sin helhet och frågan har väckts om byggnadsminnesförklaring. Något som kan noteras är den utstickande namnsättningen, med namn på olika djurarter, på samma sätt som försvaret har namngett sina anläggningar. Typiskt för de lite större kommunerna, som i nutid alltså har huvudmannaskapet för den här typen av lokala anläggningar, är att nedläggning inte lika ofta har varit aktuellt som i många mindre kommuner. Några ledningscentraler förlades i berg, andra låg i ett normalt skyddsrum, exempelvis under kommunalhuset eller en brandstation. I nästan varje kommun inrättades en ledningscentral, exakt hur många som byggdes är oklart. (källa)
3. I och med det förändrade huvudmannaskapet genom skolans kommunalisering den 1 januari 1991 övergick ansvaret för att träffa avtal för lärarna från Statens Arbetsgivarverk till Svenska Kommunförbundet. Genom ett avtal som träffades den 18 december 1990 och gällde från och med 1 januari 1991 överfördes det statliga regelverket genom en rad avtal och övergångslösningar till kommunala kollektivavtal, varvid regleringen av arbetstid överflyttades till det kommunala läraravtalet BOK 423. (källa)
4. 1993 skedde en omfattande organisationsförändring som ledde fram till att högskolans verksamhet delades in i fem institutioner med ämnesavdelningar. Högskolans verksamhet samordnades och flyttade 1996 till Kungsbäck i Gävle i om- och tillbyggda lokaler som tidigare disponerades av Hälsinge regemente och som nu ägs av Akademiska Hus. Vårdhögskolan flyttade också in, år 1996, med sjuksköterskeutbildningar. Med start 1999 inleds sedan en integreringsprocess under tre år med syfte att flytta huvudmannaskapet för vårdhögskolan från landstinget till den statliga högskolan. Vårdhögskolan integrerades 2002 som Högskolan i Gävles sjätte institution. År 2000 integrerades Bygg och Miljö i Gävle (BMG) och år 2003 integrerades Belastningsskadecentrum, numera Centrum för belastningsskadeforskning (CBF), med Högskolan. (källa)