Huvudpart Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet huvudpart

1. Revolutionära förenade fronten, RUF (engelska: Revolutionary United Front), var en rebellgrupp i Sierra Leone grundad 1991 av Foday Sankoh. RUF var en av huvudparterna i inbördeskriget i Sierra Leone och hade under en kortare period, trots sin relativt lilla storlek, kontroll över stora delar av landet. Efter att kriget tog slut 2002 omvandlades rörelsen till ett politiskt parti som existerade fram till 2007. (källa)
2. I Sverige såldes 8 621 ton bekämpningsmedel mätt i aktiv substans år 2001. Huvudparten (69 %) var medel (till exempel kreosot) som används för att tryckimpregnera virke. Jordbruket svarade för 20 % av den totala förbrukningen. (källa)
3. 1939 bröt andra världskriget ut. När Frankrike blev indraget återvände paret van Meegeren till Nederländerna och slog sig ner i den välkända konstnärsorten Laren. I maj 1940 ockuperades även Nederländerna och fick nazistisk regim. Men van Meegeren anpassade sig snabbt och snart var den hemliga verksamheten i full gång igen. En "Pieter de Hoogh" såldes för 220 000 floriner (motsvarar 60–70 miljoner svenska kronor i dag), officiellt hade "Den italienska familjen" tvingats sälja av ännu en "dyrgrip". De flesta förfalskare brukade vara i händerna på mellanhänder och få ganska lite själva. Men van Meegeren som var slug tog hand om huvudparten av förtjänsten och var snabbt åter en rik man trots han nyss fått lämna kvar det mesta av sina tillgångar i den franska villan. Paret köpte mängder av juveler och smycken, köpte hus i Amsterdam, småningom hela gator, och började själva samla på gammal konst. (källa)
4. Schlosser stod i stort sett utanför den starka utveckling, som den historiska vetenskapen i Tyskland på hans tid genomgick. Han verkade mer som författare än som forskare, och huvudparten av hans omfattande författarskap faller på världshistoriens område. Redan i Frankfurt började han utge Weltgeschichte in zusammenhängender Erzählung (nio band, 1815–1841). Den följdes av Universalhislorische Übersicht der Geschichte der alten Welt und ihrer Cultur (sex band, 1826–1834), som når fram till östgotiska rikets fall. (källa)
5. Han var son till smeden Olof Wallin och Julia Carlström. Han var gift 1920–1947 med Stina Winquist och från 1948 med apotekaren Ingeborg Thyreen. Wallin studerade för M Holmgren vid Tekniska skolan i Uppsala 1907–1910 och vid Althins målarskola i Stockholm 1911–1912 samt för Olle Hjortzberg och Wilhelm Smith vid Kungliga konsthögskolan 1914-1920. Med avbrott för studieresor till Italien 1920-1921 och Nederländerna 1923 var Wallin bosatt i Paris 1920-1933 där han till en början studerade vid olika akademier. Han kom i Paris i kontakt med den franska nyrealismen som han tog djupa intryck av. Han lärde känna flera franska konstnärer och kunde genom Henri Le Fauconnier och Dunoyer de Ségonzac lära sig åtskilligt om pastost belle matière-måleri som består av en uppluckrad robust bildframställning i varma tunga färgskalor med en dominans av grått, svart, brunt, blått och grönt. Med pensel och färg försökte han få fram en intressant yta som gav mycket karaktär och atmosfär på sina olja-, tempera- och gouachemålningar som han utförde i Frankrike. Hans tavlor ställdes ut på Salon des Indépendants, Salon d'automne och Salon des Tuileries åren 1926-1937 och även på separatutställningar i Paris 1927-1933 och i Rouen 1927. När han återkom till Stockholm 1933 var han en av de första svenska konstnärer som arbetade med det franska belle matière-måleriet. Han vistades periodvis i Norrland, Skåne och på västkusten för att finna motiv för sina landskapsskildringar men huvudparten av motiven hämtade han från Stockholmstrakten och hemstaden Uppsala där flera bilder i efterhand har visat sig ha ett stort kulturhistoriskt intresse. Wallin var anmärkningsvärt produktiv vilket lett till att hans målningar kan få karaktären av flyhänt rutinmålning som saknar känslans vitalitet och nyansering. Men förändringarna i hans måleri har även ett till positiva kvaliteter med ett mer känsligt och artistiskt valörstudium. (källa)
6. Omarbetningar var Lehárs specialitet. Men det var inte ofta som hans outtröttliga ansträngningar att förbättra operetter gav önskat resultat. Den i särklass mest lyckade bearbetningen var just Leendets land, den nya versionen av Die gelbe Jacke. Operetten hade premiär den 10 oktober 1929 och blev en väldig triumf för Lehár och Tauber. Ännu en gång var det Metropol-Theater i Berlin som svarade för evenemanget. Operetten togs emot som om det varit ett nytt verk av Lehár och ändå fanns huvudparten av musiken till Die gelbe Jacke kvar i den nya versionen. Också handlingen och rollfigurerna var i stort sett överflyttade från det äldre verket. Men Löhner-Beda och Herzer hade gjort lyckade operativa ingrepp i Léons gamla libretto och bland annat tagit bort den föga trovärdiga "happy-end" som avslutat Die gelbe Jacke. Dessutom hade Lehár skrivit en del nya sångnummer. (källa)
7. Företaget etablerades som ett dotterbolag till Steninge Lervarufabrik 1949. Eftersom Vretstorp saknar lera hämtades råvaran i Märsta utanför Stockholm och Fjugesta i Närke. Vid etableringen ansågs den vara en av landets modernaste lervarufabriker. Råvaran (leran) genomgick en behandling i stora filterpressar som gav en ren och porfri lermassa som sedan formades till föremål i stora maskinpressar eller i slunggjutningsmaskiner. Efter att föremålen lufttorkat några veckor brändes de i automatiska elugnar i en temperatur av 980 grader i 8 timmar. Några föremål glaserades i  Vretstorp och genomgick ytterligare en bränning, men huvudparten av tillverkningen lämnade fabriken utan glasyr. I Vretstorps tillverkades blomkrukor, elementfuktare, smörkylare och blomlådor. Det förekom ingen formgivning i Vretstorp utan modellerna och gjutformarna levererades från Steninge huvudfabrik i Märsta. Steninge sålde verksamheten 1967 och de nya ägarna fick vid 1970-talets slut stor konkurrens från lågprisimporterad keramik som blev orsaken till företagets lönsamhetsproblem. År 1982 gick Vretstorps keramik i konkurs. (källa)
8. Han var son till soldaten och klockaren Johannes Petterson Hall och från 1915 gift med Hildur Helène Bask från Mensträsk och far till Molly Åsbrink. Halleborg kom som ung i stenhuggarlära i Norge men rymde och tog plats som däckspojk på ett segelfartyg. Två år senare drabbades fartyget av ett skeppsbrott under en storm på Nordsjön. Efter tre dygn i livbåten blev besättningen räddad av fiskare från Grimsby, och Halleborg, som då var omkring 18 år gammal, blev hemsänd. Han arbetade under något år som skomakarlärling innan han 1902 tog värvning vid Sollefteå regemente och genomgick därefter korprals- och underofficersskolan vid Svea livgarde i Stockholm. I Stockholm fick han användning av sina konstnärliga anlag från barndomsåren, han studerade på sin fritid konstsamlingarna som visades i staden. Där köpte han också oljefärg för första gången för att även försöka sig på att själv måla några tavlor. Han tog avsked från militärtjänsten 1907 och företog en resa till London där han enligt olika uppgifter studerade konst. Efter hemkomsten 1914 målade han ett antal tavlor med motiv från Djurgården och Ladugårdsgärde i Stockholm. Han debuterade med en utställning i Skellefteå 1919 där han visade motiv från Arjeplogs fjällvärld, året därpå följde utställningar i Umeå, Luleå och Haparanda. Som många andra konstnärer var han ibland tvungen att arbeta extra för att kunna försörja sig så han och sysslade med halvsulning av skor eller grävning av diken när det gick trögt att sälja tavlor. Han anställdes senare som möbelmålare vilket tryggade hans utkomst och på lediga stunder ägnade han sig åt utövandet av sin konst. Halleborg räknades som en Norrlandskonstnär huvudparten av hans motiv är hämtade från den Västerbottniska landsbygden och fjälltrakter med mossar och ödemarker, han ställde även huvudsakligen ut i norra Sverige men genomförde några utställningar i Stockholm bland annat på Konstnärshuset. En minnesutställning med Halleborgs konst visades i Åmål 1939. (källa)
9. Huvudparten av magasinsvolymen ligger i de största sjödämmena Lossen (500 Mm³), Grundsjöarna (240 Mm³) och den sist anlagda nyskapade Svegssjön (237 Mm³). (källa)