Hyresnämnd Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet hyresnämnd

1. Hyresnämnden är en domstolsliknande nämnd i Sverige, som har till uppgift att medla i hyrestvister samt att pröva vissa tvister mellan hyresgäst och hyresvärd. Nämnden kan även vara skiljenämnd i hyrestvister. Vissa av nämndens beslut kan överklagas till Svea hovrätt. Att vända sig till hyresnämnden är kostnadsfritt. (källa)
2. Hyressättningsmål är dispositiva, där parterna själva avgör vilka bostadslägenheter som skall användas som jämförelseobjekt för bestämmandet av bostadslägenhetens hyra. För det fall att det inte har åberopats några representativa jämförliga bostadslägenheter, så är hyresnämnden som har utredningsansvaret oförhindrad att självständigt tillföra ärendet jämförelsematerial som hyresnämnden tidigare har fått kännedom om, t.ex. genom tidigare avgöranden i hyressättningsmål. Hyresnämnden får grunda sitt avgörande på detta nytillkomna material endast under förutsättning av att parterna har tagit del av materialet och beretts tillfälle att yttra sig över det. Ytterst är det hyresnämndens ansvar att slutligen göra en skälighetsbedömning över vad som kan anses utgöra en skälig hyra i det enskilda konkreta fallet. (källa)
3. Bostadsdomstolen var mellan 1975 och 1994 en fristående specialdomstol med uppgift att överpröva hyresnämndernas beslut, till exempel i ärenden enligt 12 kap jordabalken ("hyreslagen"). Bostadsdomstolen inrättades den 1 juli 1975. Domstolen avskaffades den 30 juni 1994, och beslut från hyresnämnderna kan därefter överprövas av Svea hovrätt. (källa)
4. Första världskriget innebar dyrtid, ransoneringar och krigsmobilisering. Fastighetsägarna ville ha kompensation för dyrtiden, inte minst för det dyrare bränslet som skulle betalas med höjda hyror. En möjlighet gavs för städer att inrätta "...en eller flera hyresnämnder med uppgift att medla i ... hyrestvister mellan husägare och hyresgäster infördes 1916 genom införandet av en särskild förordning (1916:131) om medling i vissa hyrestvister, vilken trädde i kraft den 17 maj 1916. Genom 1917 års lag (1917:219) mot oskälig hyresstegring, vilken i kraft den 26 maj 1917 blev det obligatoriskt för städer, köpingar och municipalsamhällen med mer än 5 000 invånare att inrätta särskilda hyresnämnder. (källa)
5. Tvångsförvaltning är en statlig eller kommunal åtgärd där en myndighet tar över förvaltning av egendom som har blivit misskött. Åtgärden kan i Sverige bland annat användas för hyreshus efter beslut i hyresnämnd. Bestämmelser för detta finns i Bostadsförvaltningslagen. (källa)
6. Det direkta besittningsskyddet resulterar i att en hyresgäst har rätt att förlänga det tidsbegränsade hyresavtalet, om hyresrätten ej har blivit förverkad. Grunder för förverkan är bl.a. vanvård av lägenheten, betalningsdröjsmål, uthyrning i andra hand utan hyresvärdens (eller hyresnämndens) tillstånd eller genom att störa grannarna. Det indirekta besittningsskyddet är olikt det direkta såtillvida att det ej hindrar hyresvärden från att säga upp hyresgästen, utan hyresvärden tvingas att utbetala en hel årshyra, om hyresvärden ej har sakligt skäl för uppsägning. Trots att det ej i lagtexten står uttryckligen, skall man även företa en intresseavvägning mellan hyresvärden och hyresgästen. (källa)
7. Möller, som var son till affärsman Sigurd Vilhelm Konrad Möller och Alice Gunhild Helin, blev student 1924 och avlade högre rättsexamen 1932 och blev, efter att ha varit hovrättsauskultant, vicehäradshövding 1935. Han var kanslist vid Åbo hovrätt 1937, notarie 1938–1947, fiskal och sekreterare 1948, assessor 1949–1956, blev hovrättsråd av lägre löneklass 1957, av högre löneklass 1959 och var häradshövding i Lojo domsaga från 1959. Han var ordförande i Åbo femte hyresnämnd 1945-1946, lagfaren suppleant i Björneborgs prövningsrätt 1945–1949, ordförande i Pargas ordningsrätt 1948–1959, auditör vid Åbo andra krigsrätt 1948–1959 och medlem av Åbo svenska församlings kyrkoråd 1947–1959. (källa)
8. Svea hovrätt har till uppgift att ha hand om vissa särskilda måltyper. Hovrätten är till exempel överinstans i mål som överklagas från hyresnämnderna, vilket följer av lagen (1994:831) om rättegången i vissa hyresmål i Svea hovrätt. Inom hovrätten finns Mark- och miljööverdomstolen, som är andra instans i mål som överklagas frånågon av de fem mark- och miljödomstolarna. Vid Svea hovrätt finns också Patent- och marknadsöverdomstolen, som tar upp mål som överklagas från patent- och marknadsdomstolen som är en del av Stockholms tingsrätt. (källa)
9. För vissa typer av hyres- och arrendetvister finns det hyresnämnder och arrendenämnder. Dessa har bland annat medlande roller i tvister mellan fastighetsägare och hyresgäster eller arrendatorer. (källa)
10. Upplåtesleformen där en person varaktigt hyr en bostad kallas i Sverige hyresrätt. Hyresgäster har i Sverige besittningsskydd enligt hyreslagen, det vill säga han/hon ej kan avhändas lägenheten (vräkas) så länge åtagandena enligt ett upprättat hyreskontrakt fullföljs. Hyresgäst kan tillhöra en hyresgästförening, som bevakar hyresgästers rätt och även har förhandlingsrätt, bland annat beträffande fastställande av hyran. Enskilda hyresgäster kan dock själva ha samma förhandlingsrätt, men det krävs att de ansöker om det hos hyresnämnden. Den mest kända hyresgästföreningen är Hyresgästernas riksförbund, allmänt kallad bara Hyresgästföreningen eftersom det under lång tid bara fanns en sådan organisation i Sverige. (källa)