Hyressättning Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet hyressättning

1. Sverigedemokraterna lämnade yrkandet på misstroendeförklaring till Sveriges riksdags talman, efter att Vänsterpartiet tillkännagett att de tappat förtroendet för regeringen. Vänsterpartiet reagerade på ett utredningsförslag om införande av fri hyressättning vid nyproduktion – enligt punkt 44 i januariavtalet – som gått ut på remiss. (källa)
2. Från och med den 1 januari 2011 gäller ny lagstiftning som innebär nya villkor för allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag. Samtidigt införs nya regler för hyressättningen. De kommunala bostadsföretagen ska inte längre ha en hyresnormerande roll. I stället ska kollektivt förhandlade hyror - oavsett avtalsparter - vara normerande vid en prövning av en hyras skälighet. (källa)
3. Regeringen tillsatte i april 2020 en utredning om Fri hyressättning vid nyproduktion. Utredningen föreslog den 3 juni 2021 en lag för ändamålet. Den 17 juni 2021 hotade Vänsterpartiet regeringen med misstroendeförklaring med anledning av utredningsbetänkandet. Sverigedemokraterna lämnade då in ett yrkande om misstroende, och även Kristdemokraterna och Moderaterna sa sig sakna förtroende för regeringen. Redan i januari 2019 hade Vänsterpartiet lovat misstroendevotum om januariavtalets förslag om fri hyressättning genomförs. (källa)
4. Area och volym för byggnader beräknas i Sverige enligt mätregler som fastställdes 1978 i Svensk Standard SS 21050. Den har sedan dess successivt ersatts av standarder SS 21051 (1987), SS 21052 (1989), SS 21053 (1999) och SS 21054 (2009). Nu gällande standard är SS 21054:2020 utgåva 2, fastställd 2020-03-18. Standarden är avsedd att tillämpas vid area- och volymberäkningar för alla slags byggnader utom anläggningar, såväl nya som befintliga byggnader och kan användas vid både planering och projektering men även vid bygglov, taxeringsberäkningar, hyressättning, värdering eller förvaltning. En myndighet kan dock föreskriva särskilda regler som alltid ska beaktas. (källa)
5. En normerande jämförelseprövning vid hyressättning av bostadslägenheter som innehas med hyresrätt grundas på en jämförelse med hyresnivån för likvärdiga bostadslägenheter som avser att få fram bostadslägenhetens bruksvärde. Bruksvärdessystemet började tillämpas den 1 januari 1968 (prop. 1967:141), och lagstiftningen har sedan setts över 1969 (prop. 1968:91), 1973 (prop. 1973:23), 1974 (prop. 1974:150), 1984 (prop. 1983/84:137), 1993 (prop. 1993/94:199) och 2011 (prop. 2009/10:185). Syftet med bruksvärdessystemet är att trygga bostadshyresgästernas besittningsskydd genom en jämförelseprövning som bygger på principen att likvärdiga bostadslägenheter ska ha lika bostadshyra. Med bostadslägenhetens bruksvärde avses vad den med hänsyn till skick och standard och förmåner samt övriga faktorer som kan anses vara värd i förhållande till andra jämförbara bostadslägenheter på samma ort. Avseende själva bostadslägenhetens skick och standard bör alla faktorer av betydelse inverka, såsom storlek, modernitetsgrad, planlösning, läge inom huset och ljudisolering. Förutom själva bostadslägenhetens skick och standard så tillkommer förmåner som är knutna till bostadslägenheten eller fastigheten, såsom hiss, sopnedkast, tvättstuga osv. Alla förmåner bör bedömas objektivt, dvs. oavsett om bostadshyresgästen kan använda den eller inte. Likabehandlingsprincipen leder till att alla jämförbara bostadslägenheter skall ha samma bruksvärde. (källa)
6. En stor anledning till att försvaret fick en lägre ekonomisk nivå, var dels beslutet i sig, men även att man tidigare räknat kostnader som lönekostnadspålägg och ersättning för lön- och materialomkostnader utanför den ekonomiska ramen. Till det följde även höjda arbetsgivaravgifter och ändrade principer vid hyressättning. Som ett resultat av försvarsbeslutet 1972 kom en övervintringsstrategi att tillämpas av Försvarsmakten, detta för att kunna bibehålla en stor organisation, men som resulterade i att kvalitén blev sämre vid många förband. Men samtidigt kunde man om läget krävde tillföra modern materiel. Kritiker menar att det var typisk "1970-talets anpassnings-/tillväxtmodell". (källa)