Hälftenbrukare synonym - liknande ord, varianter, betydelse & korsord

Vad betyder och hur uttalas hälftenbrukare

Hälftenbrukare uttalas hälft|en|bruk|are.

Hälftenbrukare betyder (mest hist.).

Ordformer och varianter av hälftenbrukare

Hälftenbrukare är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Hur används ordet hälftenbrukare

Stället sköttes mestadels genom så kallade hälftenbrukare, men ekonomin tycks ha gått dåligt, så att man liksom tidigare måste anlita vänners understöd. Detta uteblev heller inte. Skevikarna hade nämligen fortfarande en stor mängd gynnare och vänner, inte bara i Sverige och Finland, utan även i Tyskland och Danmark. Särskilt en hel hop svenska adelsmän, och ibland dem speciellt flera medlemmar av familjen Gripenstjerna, omfattade med värme de av Eriksson förkunnade åsikterna, och understödde hans samfund med frikostiga gåvor.

När Hakarps kyrka var färdigbyggd krävdes en klockare och organist. Det fanns dock ingenstans att bo för denna kombinerade klockare och organist, och därför gav Nils Arvidsson Hägerflycht bort en bit mark för klockaren. Området låg i Gunnestorps allra nordligaste hörn, nära Svineryds marker. Man gav klockarens bostad namnet Spelebo, men det användes aldrig som en klockarebostad. Istället bodde arrendatorer eller hälftenbrukare i torpet tills att det revs 1860. Torpet upplät även plats för inhysesfolk. Efter att stugan revs brukades jorden av de som bodde i prästgården alternativt Gunnestorps ägare. 1915 såldes marken, och av försäljningssumman på 2 000 kronor bildade man en fond. Fonden fick namnet Hägerflychtska donationsfonden, och skulle användas för att avlöna klockaren. Idag får 90% av den årliga räntan användas till kyrkomusik i Hakarp. Fonden innehöll ett kapital av 29 078.11 kronor den 31 december 1990. Grundstenarna efter torpet är idag borta.

Fransson växte upp på torpet Lunden under Hensmåla Västergård, som hans farfar odlat upp. Fadern Frans August Carlsson var förutom dagsverkestorpare, slöjdare och lantbrevbärare. Vid 19 års ålder 1916 brukade Anton Julius Fransson Kampingemåla Västergård 1/32 mantal och hela familjen flyttade dit, föräldrar och farfar.. Gården var ett för tiden normalt småbruk med några kor, ungdjur och smådjur. Fransson drev gården samtidigt med skogsarbete och byggnadsarbete. 1919- 1920 tog bildningsintresset över och han studerade på Brunnsviks folkhögskola. 1920 gifte han sig med Elisabeth Stenberg och lämnade Kampingemåla året efter. Under några år försörjde han sig som hälftenbrukare på Ugglekull i Urshult. 1923 började han sin journalistkarriär.