Hälsa Synonymer Betyder Uttal

• heja
• säga hej
• välbefinnande

Hur används ordet hälsa

1. Inom kristen teologi betecknar adiafora värden som är neutrala i moraliskt hänseende och som först erhåller en etisk betydelse i människans strävan efter dem (till exempel hälsa, egendom, berömmelse). Enligt Martin Luther är många av kyrkobruken att se som adiafora, d.v.s "som man kan ha eller mista". (källa)
2. Gerontologi är läran om den friska ålderdomen och har större betoning på psykologiska, sociologiska och samhällsvetenskapliga liksom humanistiska aspekter än geriatriken, som är den medicinska specialiteten rörande hälsa hos gamla människor. Båda dessa studerar hur och varför individer åldras, men ur olika aspekter. Ordet gerontologi är sammansatt av de grekiska orden geron (gamling) och logia (kunskap). Det är en relativt ung vetenskap, bara omkring 100 år gammal. Den nordiska gerontologiska föreningen (NGF) antog följande definition av gerontologin: "Gerontologi är läran om åldrandet och studiet av åldersrelaterade förändringar i livsprocesser från uppnådd mognad och till individens död. Gerontologi omfattar basalbiologiska och klinisk–medicinska, humanistiska och samhällsvetenskapliga discipliner.". (källa)
3. I den svenska skolan används gymnastiksalar för skolidrott inom ämnet idrott och hälsa. Gymnastiksalen kan även kallas sporthall eller idrottshall om den dessutom används till sport- eller idrottsaktiviteter utöver skolundervisningen. (källa)
4. Den enda effektiva behandlingen är att kvinnan föder och graviditeten avslutas, vilket görs om man inte med andra metoder kan trygga kvinnans och fostrets liv och hälsa. (källa)
5. Helande syftar inom medicinsk antropologi på den subjektiva upplevelse en patient har av sitt tillfrisknande. Detta kan jämföras med sjukdomens dubbla identitet av medicinskt tillstånd och patientens egna upplevelse av sjukdomen. Fullständig hälsa är därmed kopplat till patientens känsla av att må bra, vid sidan av det medicinska sjukdomstillståndets avhjäpande. (källa)
6. Huvudsakligen handlar det om att studera vardagliga sysslor utifrån perspektiven hälsa, ekonomi och miljö. (källa)
7. Hjärtat pumpar blod genom kroppens bägge kretslopp. Blod med låg syresättning i systemkretsloppet kommer in i höger förmak från vena cava superior samt inferior och passerar därifrån till höger kammare. Från höger kammare pumpas blodet in i lungkretsloppet för att passera genom lungorna där det syresätts samtidigt som koldioxid frisätts. Det nu syresatta blodet återvänder till hjärtats vänstra förmak, passerar in i vänster kammare och pumpas ut genom aorta till systemkretsloppet där syret sedan används och metaboliseras, bland annat till koldioxid. Utöver det transporterar även blodet näringsämnen från levern och mag- och tarmkanalen till olika organ i kroppen, och transporterar även bort restmetaboliter till levern och njurarna. Vanligtvis kommer varje hjärtslag att leda till att lika mycket blod pumpas ur höger kammare till lungorna som från vänster kammare till kroppen. Vener transporterar blod till hjärtat, medan artärer transporterar blod från hjärtat. Vener har i regel lägre blodtryck än artärer. Hjärtat kontraherar med en frekvens kring 72 slag per minut, i vila. Träning ökar denna frekvens temporärt, men sänker vilohjärtfrekvensen långsiktigt, och är gynnsamt för hjärtats hälsa. (källa)
8. Honnör utförs i Sverige endast då man bär huvudbonad, det vill säga utomhus. Vid hälsning utan huvudbonad tillämpas i stället huvudvridning. I till exempel USA:s armé och flygvapen kan man göra honnör utan huvudbonad. Den fransk-brittiska arméhonnören där man sätter ovansidan av handen mot övre delen av pannan och därmed visar handflatan har syftet att visa att man inte döljer en mindre kniv eller liknande främmande föremål för den man hälsar på. (källa)
9. Den hortikulturella produktionen av livsmedel skiljer sig mellan olika länder bland annat beroende på klimat och tillgång till odlingsteknik. Exempel på produkter är frukt, bär, grönsaker, svamp och alger och de är ett viktigt inslag i kosten både för hälsa och för livskvalitet. Den svenska trädgårdsnäringens livsmedelsproduktion bedrivs såväl på friland, i växthus eller med en enklare täckning i tunnlar. På friland odlas ofta grönsaker som exempelvis morot, lök, vitkål och rödbeta. Den vanligaste fruktodlingen är äpple, men även päron, plommon och körsbär odlas. Inom bärodlingen dominerar jordgubbar men även andra bär som exempelvis hallon odlas professionellt. I växthus odlas främst gurka, tomat, kryddor och sallad. Det är vanligt att växthusproduktionen sker genom hydroponisk odling, det vill säga där näringen tillförs via en näringslösning. Det finns också en ökande produktion av ekologiskt odlade grönsaker, frukt och bär i Sverige. (källa)